Kommunikativa chefer gynnar organisationen
Alla ledare och chefer kommunicerar, men alla är inte kommunikativa. Att strukturera, utveckla, interagera och representera är de viktigaste beteendena hos den kommunikativa ledaren. Det visar en ny avhandling vid Mittuniversitetets forskningscentrum DEMICOM.
– Ledarskap bygger på kommunikation och organisationer gynnas av att öka medvetenheten om kommunikationen mellan ledare och medarbetare, säger Solange Hamrin, doktorand.
I Solange Hamrins avhandling har begreppet kommunikativt ledarskap teoretiserats och utforskats i tre svenska nationella och multinationella organisationer. Avhandlingen ger ett ramverk för att kunna förstå och utveckla kommunikativt ledarskap inom organisationer. Här ingår en definition av begreppet, åtta principer och de fyra kommunikativa beteendena hos ledare – att strukturera, utveckla, interagera och representera.
Involverar sina medarbetare
En kommunikativ ledare definieras som en ledare som involverar sina medarbetare i beslutsfattandet genom feedback och dialog samt är närvarande och öppen. Centralt för ett kommunikativt ledarskap är att organisationen (högsta ledningen) måste vilja och tillåta att kulturen förändras för att skapa en kommunikativ organisation. Där kan avhandlingens definition, principer och kommunikativa beteenden visa vägen.
– Det är relevant att se på relationen mellan organisationens kontext och ett kommunikativt ledarskap, eftersom det är i den relationen det går att lyfta fram utmaningar samt medvetna och omedvetna motstånd på vägen till en mer kommunikativ organisation, säger Solange Hamrin.
En kommunikativ ledare kan bidra till organisationens resultat bland annat genom att skapa tydliga roller för medarbetare, engagemang, gruppsamhörighet och förtroende.
Ledarskapet formas av kulturen
– Ramverket för kommunikativt ledarskap kan användas i den praktiska vardagen för att utveckla ledares kommunikativa förmåga. Det går att mäta och det går att utveckla anpassade index för olika organisationer, säger Solange Hamrin.
Resultaten i avhandlingen visar också att det kommunikativa ledarskapet alltid formas av den aktuella organisationskulturen, det sociala sammanhanget och det specifika kommunikationsklimatet.
– En kommunikativ ledare i Sverige skiljer sig från undersökta ledare i USA, Frankrike och Indien eftersom människor som involveras i kommunikationsprocesserna har olika förståelse, behov och förutsättningar. Det finns en grundtanke i Sverige om delaktighet, demokrati och konsensus, men även det kan tolkas olika i de undersökta organisationerna, säger Solange Hamrin.
Avhandlingen “Communicative leadership: (Re)Contextualizing a Swedish Concept in Theory and within Organizational Settings” försvaras vid Mittuniversitetet Campus Sundsvall 29 januari 2016.
Kontakt: Solange Hamrin, doktorand i medie-och kommunikationsvetenskap, 010-142 84 13, e-post: solange.hamrin@miun.se
