Klimatrisker när permafrosten försvinner
När temperaturen på jorden ökar så försvinner områden med permafrost och växtlighet breder istället ut sig.
− Men den ökade biomassan av växtligheten kompenserar inte för de ökade utsläpp av växthusgaser som blir följden av att permafrosten försvinner, säger Ulf Molau, professor vid Göteborgs universitet.
Ny forskning visar att antaganden i de stora klimatmodellerna brister. Den biomassa, det vill säga levande växtlighet, som ersätter permafrosten på tundran kompenserar inte för de ökade utsläpp av växthusgaser från framförallt koldioxid och metan, som är en följd av den globala klimatuppvärmningen.
− De här motverkande krafterna, till exempel genom fotosyntesen, är mindre än forskarna hittills trott och det är svårt att räkna på dem korrekt i de globala klimatmodellerna, säger Ulf Molau vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.
Han är en av 85 forskningsledare i världen som bidragit med kunskaper från studier och fältarbeten till den forskningsartikel som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Environmental Research Letters där klimatförändringar, permafrost och biomassa är i fokus.
Sjöar försvinner i svenska fjällen
När permafrosten försvinner från tundran dräneras marken och den torkstress som följer är större än vad forskarna tidigare räknat med. Även i Sverige syns effekter av de här förändringarna.
− I de svenska fjällen kan vi se att små grunda sjöar avdunstar när permafrosten försvinner och marken dräneras. Den ekologiska balansen rubbas eftersom sjöarna är viktiga för växter och för renbete.
Trädgränsen förflyttas inte heller så hastigt norrut, eller uppåt i fjällen, som forskarna tidigare trott.
− Trädgränsen klättrar upp med bara en femtedel av vad klimatmodellerna förutspår, säger Ulf Molau.
Angreppen av skadeinsekter ökar
En annan effekt av att permafrosten försvinner är att angreppen av skadeinsekter ökar när temperaturen blir högre.
− Det ser vi i de nordliga barrskogarna i Nordamerika. Men insektsangrepp ökar också på fjällbjörkarna i de svenska fjällen och detta snarare trycker trädgränsen nedåt sluttningarna än uppåt.
Även skogsbränder och bränder på tundran ökar när permafrosten försvinner.
När forskarna jämförde klimatscenarier fann de stora skillnader. En inriktning mot en tvågradig global temperaturökning jämfört med ” business as usual” innebar att 65-85 procent av ökningen av koldioxidutsläppen skulle kunna undvikas.
− Skillnader i resultaten är större än vad man tror, särskilt uppe i Arktis. Temperaturökningen på jorden är inte jämnt fördelade, ökningen är starkast vid polerna och särskilt drabbad är Arktis.
Kontakt:
Ulf Molau, professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap, ulf.molau@bioenv.gu.se, Tel: 031-786 2665, Mobiltelefon: 0708-790533
