Artikel från forskning.se

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Skilda individer inom samma marina art reagerar olika på havsförsurningen, visar nya studier av forskare vid Göteborgs universitet.

Forskningsstudierna som nu presenteras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B demonstrerar att olika populationer av den marina arten tånggråsugga (Isopod) skiljer sig i hur de reagerar på havsförsurningen.

− Resultaten visar att populationer är olika toleranta mot havsförsurning, säger Hannah Wood, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.

Resultaten visar även att de olika populationerna av tånggråsugga påverkas fysiologiskt olika av havsförsurningen både vad det gäller ämnesomsättning och jonreglering.

− De olika fysiologiska reaktionerna får konsekvenser för individernas hälsa och innebär att de olika populationerna kommer att möta skilda utmaningar till följd av försurningen, säger Hannah Wood.

Variationen har betydelse på flera plan
Variationen mellan olika populationer av samma art är viktig av två skäl.

Dels visar forskningsresultatet att det inom en art kan finnas individer som bättre eller sämre klarar av havsförsurningen. Dels visar resultaten att en slumpmässigt utvald population, som används i praktiska experiment för att studera havsförsurningens effekter, kanske inte är representativ för arten som helhet.

− Det senare är något som bör fästas avseende vid när man utför framtida experiment med fokus på havsförsurningens effekter på marina arter. Vi är mycket glada över att kunna presentera de här intresseväckande resultaten, säger Hannah Wood.

Publikation:
Studien Population-dependent effects of ocean acidification är publicerad i Proceedings of the Royal Society B:

Mer information:
Hannah Wood, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap (Lovéncentret, Kristineberg), Göteborgs universitet. 031-786 9687, hannah.wood@bioenv.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera