Probiotika hälsosamt för mycket – men förebygger inte fetma hos barn

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar är idag ett globalt folkhälsoproblem. Mer än vart fjärde barn i Sverige väger för mycket, och det saknas effektiva strategier för behandling och prevention. En aktuell teori är att en förändrad tarmflora kan vara en av orsakerna bakom den globala epidemin.

Den probiotiska bakterien Lactobacillus F19 (LF19) har i djurstudier visat sig kunna aktivera gener som är inblandade i ämnesomsättningen, och även minska risken att utveckla övervikt. För att undersöka sambandet hos barn fick drygt 170 spädbarn äta en barngröt med eller utan tillsatt LF19 under den period när de avvandes från amning. Under en 9 månader lång behandlingsperiod mättes barnens längd, vikt, BMI, kroppssammansättning och blodfettsprofil.

Läger nivåer av fettsyror kopplade till bukfetma
– Intressant var att barnen fick lägre blodnivåer av palmitinsyra och palmitoljesyra. Dessa fettsyror har kopplats till ökad risk för hjärtkärlsjukdom och bukfetma. Därför var utvecklingen av nivåerna efter avslutad behandling väldigt spännande att följa, säger Frida Karlsson Videhult, Institutionen för klinisk vetenskap, Pediatrik.

Bestående skillnader skulle nämligen tala för att behandlingen skulle kunna användas för att påverka ämnesomsättningen och förebygga övervikt hos barn. I uppföljningen, som gjordes när barnen var 8–9 år, kvarstod dock inte dessa fynd. Att tillföra LF19 gav alltså en övergående effekt på ämnesomsättningsprofilen.

– Det verkar som om många probiotiska bakterier ger någon effekt under tiden de ges. Det är dock viktigt att påpeka att de är stamspecifika, vilket betyder att varje sort har särskilda egenskaper och olika effekter.

Barngröt med LF19 minskade inte risken för fetma längre fram
Frida Karlsson Videhult hittade heller inga bestående skillnader mellan barngrupperna när det gäller tillväxt, kroppssammansättning, blodfettsprofil eller inflammationsmarkörer. Barngröt med tillsatt LF19 minskade således inte risken för att barnen skulle bli överviktiga i skolåldern.

Probiotiska bakterier, som laktobaciller eller bifidobakterier, är levande mikroorganismer som kan ge hälsoeffekter när de tillförs i tillräcklig mängd. Den mest påtagliga effekten har setts vid behandling av virusorsakad magsjuka, men vid andra föreslagna kliniska tillstånd saknas idag stöd för generella rekommendationer.

– Det finns i dagsläget inte tillräckligt vetenskapligt stöd för att rekommendera probiotika i förebyggande syfte, säger Frida Karlsson Videhult.

Frida Karlsson Videhult är uppvuxen i Holmsund utanför Umeå. Hon är legitimerad dietist och doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, Pediatrik. Efter sina doktorandstudier kommer hon att arbeta som dietist vid Barn- och ungdomscentrum vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå och bland annat arbeta med behandling av fetma bland barn och ungdomar.

Avhandlingen: Effects of early probiotic supplementation in a pediatric setting: Focus on body composition, metabolism and inflammation
Fredagen den 20 maj försvarar Frida Karlsson Videhult, Institutionen för klinisk vetenskap, pediatrik vid Umeå universitet sin avhandling med svensk titel: Effekter av tidig supplementering med probiotika hos barn. Fokus på kroppssammansättning, metabolism och inflammation. Disputationen sker kl. 13.00–16.00 i Biomedicinhuset, sal E04. Fakultetsopponent är Velmurugesan Arulampalam, Institutionen för mikrobiologi, tumör och cellbiologi, Karolinska institutet.

För mer information, kontakta gärna: Frida Karlsson Videhult, Institutionen för klinisk vetenskap, Pediatrik vid Umeå universitet Telefon: 090-785 37 81, 070-659 94 83 E-post: frida.karlsson@umu.se