Rörelseanalys ger mindre belastningsskador

Forskaren Sofia Backåberg vid Linnéuniversitetet har tittat närmare på hur man kan göra individen mer medveten om sina rörelser och ett sätt är att filma, analysera och reflektera över rörelserna med utgångspunkt i individens egen upplevelse. Utifrån denna form av interaktivt lärande har Sofia utvecklat en lärandemodell. Modellen ska öka medvetenheten om och lärandet kring, individens egna rörelser och stödja utvecklingen av mer skonsamma rörelser i vardagen. Tekniken i sig är inte ny, men sättet att använda den på i lärandemodellen är det.

Modellen har fått namnet VILMA efter den engelska beskrivningen “Video-supported Interactive Learning model for Movement Awareness”. Modellen bygger på upprepade individuella träffar med en person kallad ”facilitator” som spelar in studenten när hen utför specifika vardagliga rörelser. Studenten får direkt se på sina egna rörelser med hjälp av ett datoriserat rörelseanalysprogram och bjuds in att reflektera, analysera och sätta egna ord på sina rörelser med stöd av facilitatorn. Därefter utförs rörelsen direkt igen och spelas in på nytt upprepade gånger. Efter detta första inledande möte, träffas man igen efter tre veckor och sedan följer ett avslutande möte efter 3 månader.

Sex framgångsfaktorer
För att modellen ska fungera bra, har Sofia i sin avhandling pekat ut följande sex delar som centrala; Videofeedback använt som ett pedagogiskt verktyg direkt i stunden, Att bli inbjuden att reflektera och sätta ord på sin egen rörelse, Möjligheten att få utföra rörelsen upprepade gånger, Att få jämföra sina egna filmer och att också få jämföra de egna filmerna med en exempelfilm (video-modelling), En följsam och flexibel attityd som utgår från den lärandes perspektiv samt Uppföljande träffar.

Resultaten visar att mötet med sin egen rörelse och reflekterande frågor innebar ett stöd för studenternas utveckling av rörelsemedvetenhet och förmåga att analysera. Facilitatorns reflekterande och följsamma attityd upplevdes vara viktig för att skapa en tillåtande lärandemiljö.

– Studenterna blev engagerade på ett personligt och känslomässigt plan genom att se sig själva. Den ökade medvetenheten och förståelsen för sina rörelser gjorde dem mer motiverade att förändra sina rörelser, säger Sofia Backåberg.

Stöd för långsiktigt lärande
Att se sig själv beskrevs som en obekväm och utmanande upplevelse, men känslan av nytta blev gradvis starkare och vägde upp den obekväma känslan. Studenterna upplevde att lärandemodellen gav dem ett bra stöd för ett långvarigt lärande och att de hade praktisk nytta av det i olika situationer i vardagen.

– Jag hoppas att min modell, som är tänkt att bidra till lärande och utveckling av skonsamma rörelser, kan bli en del i ergonomiutbildningen under sjuksköterskeutbildningen, men också inom andra utbildningsprogram med praktiska inslag.

Modellen kan vara ett värdefullt bidrag till olika insatser med syfte att förebygga besvär bland olika yrkeskategorier, men den kan också vara ett stöd inom rehabilitering för att förebygga och/eller behandla rörelserelaterade besvär.

Kontaktinformation
:
Sofia Backåberg, tfn: 070-668 56 89
Jonas Tenje, pressansvarig, tfn: 070-308 40 75