Strokepatienter nöjdare vid tidigarelagd utskrivning och hemrehabilitering
Personer som fått tidigarelagd koordinerad utskrivning från sjukhus och fortsatt rehabilitering i hemmiljö efter stroke var mer nöjda med sin rehabilitering efter utskrivning. Patienterna var även mer självständiga i aktiviteter i dagliga livet och mindre nedstämda eller deprimerade jämfört med personer som inte fått den möjligheten. Det visar forskning från Umeå universitet.
Tidigare forskning har visat att tidigarelagd koordinerad utskrivning och rehabilitering i hemmiljö (early supported discharge) är en metod som ger förbättrat resultat och kvalitet på rehabilitering för personer med lätta eller medelsvåra funktionshinder efter stroke. Trots att metoden rekommenderas i internationella och nationella riktlinjer (inklusive Socialstyrelsens riktlinjer för strokevård) är den idag bara delvis införd i svensk strokevård.
– Det finns ett glapp mellan vad som rekommenderas och faktiskt implementeras i svensk sjukvård. För att lyckas med implementering av en metod behöver den ofta anpassas till lokala förhållanden på orten, säger Anna Bråndal, som är doktorand vid institutionerna för Folkhälsa och klinisk medicin och Samhällsmedicin och rehabilitering, och författare till avhandlingen.
En självklar del av vårdkedjan
Vid Norrlands universitetssjukhus (NUS) har metoden använts sedan 2005 och är i dag en självklar del av vårdkedjan efter insjuknandet i stroke. Före implementering av metoden på NUS genomfördes intervjuer med patienter som drabbats av stroke. De fick beskriva sina erfarenheter av att bli sjuka, vårdade, skrivas ut och komma hem efter sin stroke.
I sin avhandling beskriver Anna Bråndal utvecklingen, innehållet, implementeringen och resultaten av den lokalanpassade metod för tidigarelagd koordinerad utskrivning, från sjukhus till rehabilitering i hemmiljö, som implementerades vid Norrlands universitetssjukhus.
Anna Bråndal har utvärderat programmet Umeå Stroke Centers Hemrehab med patientrapporterade resultat från det nationella patientregistret Riksstroke, där patienter som erhållit tidigarelagd koordinerad utskrivning jämfördes med en stor kontrollgrupp från hela Sverige. Jämförelsen visade att patienterna vid NUS var klart nöjdare än kontrollgruppen.
Avhandlingen behandlar också hjärntrötthet (fatigue), som är en vanlig konsekvens efter stroke. För att utvärdera förekomst och behandling av hjärntrötthet har Anna Bråndal utvärderat självskattad hjärntrötthet i hemmiljö hos 72 patienter.
Vardagliga aktiviteterna aktualiserar hjärntröttheten
– Ofta är det först när patienten kommer hem som hen förstår konsekvenserna av sin stroke, och just hjärntrötthet blir ofta mer påtaglig när en person ska klara av sina vardagliga aktiviteter. I dag finns det ingen behandling mot hjärntrötthet, men träning som ger en förbättrad fysisk kondition kan eventuellt också förbättra en persons möjlighet att klara av sin vardag, säger Anna Bråndal.
Som nästa steg har forskaren Anna Bråndal planerat och förberett för en randomiserad kontrollerad studie som ska undersöka om konditionsträning utfört i hemmiljö kan minska hjärntrötthet efter stroke. Den studien startar efter disputationen.
Anna Bråndal kommer från Umeå. Hon är legitimerad sjukgymnast/fysioterapeut sedan drygt 25 år tillbaka och anställd vid Strokecenter, Norrlands universitetssjukhus. Anna arbetar även som yrkesutvecklare för fysioterapeuter vid staben för forskning och utbildning, Västerbottens läns landsting. Anna har en magisterexamen i fysioterapi och är specialist i neurologi.
Avhandlingen: Fredag den 3 juni försvarar Anna Bråndal, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, sin avhandling med titeln: Rehabilitation after stroke with focus on early supported discharge and post-stroke fatigue Svensk titel: Rehabilitering efter stroke med speciellt fokus på tidigt koordinerad hemgång och fortsatt rehabilitering i hemmet och post-stroke fatigue. (Engelsk titel: Rehabilitation after stroke with focus on early supported discharge and post-stroke fatigue). Opponent: Professor Lena von Koch, Sektionen för arbetsterapi, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet. Huvudhandledare: Professor Per Wester. Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal B, Byggnad 1D,Trapphus T, 9 trappor, Norrlands universitetssjukhus.
Kontakt: Anna Bråndal, institutionerna för Folkhälsa och klinisk medicin samt Samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Telefon: 070-219 7609
E-post: anna.brandal@umu.se
