17 klick för att föra in ett blodtryck i journalen
Många klick i datorn, vitalparametrar som skrivs ner på post-it lappar och vårdpersonal som skapar egna system för att få en bättre överblick av patientens tillstånd. Idag finns det brister i datajournalsystem som kan riskera patientsäkerheten, enligt en ny avhandling.
– En av dem som jag intervjuade under min forskning visade mig att det tog 17 klick att föra in ett blodtryck i datajournalen, säger Jean E Stevenson Ågren, som nyligen disputerat med sin avhandling ”Dokumentation av vitalparametrar i datajournaler – En risk för patientsäkerheten? ”
Många av de intervjuade, vittnar om krångliga och svårnavigerade datajournaler.
– Ibland står datorn långt borta och det händer att personalen använder sig av post-it lappar, små skrivblock och pappershanddukar när de samlar data som de sedan för in i datorn. Det skapar en risk för att information faller bort och att vitalparametrar som är en färskvara matas in för sent.
Jean E Stevenson Ågren, född och uppvuxen i Skottland, har en bakgrund som sjuksköterska, intensivvårdssjuksköterska, barnmorska och lärare och disputerade nyligen som doktor i hälsoinformatik vid universitetet av Sheffield.
– Det här kändes som ett spännande område att undersöka då jag har arbetat länge inom branschen och alltid har varit intresserad av patientsäkerhet.
Studerade journaler i Kalmar
I sin forskning, som hon genomfört vid eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet i Kalmar, har hon granskat 228 sjukhusjournaler för patienter som drabbats av hjärtstopp, intervjuat och följt med vårdpersonal ute på golvet för att observera hur vitalparametrar dokumenteras i datajournaler.
– Om man mäter vitalparametrarna kan man tidigt se små förändringar i till exempel puls och andningsfrekvens som kan visa att patientens tillstånd håller på att försämras innan man kan se det med blotta ögat.
Men dokumentationen måste vara lätt att tolka så att patientens försämring upptäcks i god tid. Då kan man förebygga kritisk försämring, till exempel, hjärtstopp.
Tidigare forskning visar att antalet patienter som drabbas av hjärtstopp på ett sjukhus kan minskas med 50-60 procent om man mäter och dokumenterar patientens sex vitalparametrar; puls, blodtryck, temperatur, andningsfrekvens, syreupptagning i blodet och medvetandegrad två gånger per dygn.
Varierande hantering av vitala parametrar
Regelbundna mätningar och klar dokumentation av patienternas vitalparametrar kan också innebära minskade kostnader för vården.
– En australiensisk forskningsstudie visade att ett sjukhus som mäter patienternas vitalparametrar två gånger per dygn kan minska sina kostnader för patientvård med 18 procent.
I forskningen visade det sig att rutinerna för vilka vitalparametrarna som mäts, och hur ofta de mäts, är varierade. Men Jean E Stevenson Ågren tror att det går att skapa en mer patientsäker vård.
– Det behövs nationella riktlinjer för vilka och hur ofta man ska mäta patienternas vitalparametrar då det idag varierar helt mellan olika vårdavdelningar och sjukhus. Det finns ett behov av att använda ett rekommenderat system för övervakning, till exempel, National Early Warning Score system (NEWS). Det behövs också ett bättre system för att dokumentera vitalparametrar inom vården på ett jämlikt patientsäkert sätt.
Kontaktinformation:
Jean E Stevenson Ågren Tel: 073-042 64 41
Jonas Tenje, pressansvarig, 070-308 40 75
