Dikad skogsmark släpper ut mer växthusgaser än den binder
Skog ses vanligtvis som en sänka för växthusgaser. Men forskare från Göteborgs universitet kan nu visa att skog som växer på dikad torvmark släpper ut stora mängder växthusgaser till atmosfären, sett över en skogs livstid på 80 år.
Skogen tar upp koldioxid från atmosfären och mildrar i och med det ökningen av klimatgaser i atmosfären.
Men när före detta våtmark dikas ut för för att ge plats åt skog bryts jordens upplagrade organiska material ned och orsakar stora utsläpp av växthusgaser som avges till atmosfären.
Utsläpp i klass med trafikutsläpp
I Sverige täcker skogar på dikad våtmark 1,2 miljoner hektar, vilket utgör 5 procent av produktiv skogsmark i Sverige.
Enligt den svenska nationella inventeringsrapporten släpper dikade torvmarker ut 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen, nästan lika mycket som trafiksektorn som släpper ut 18 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen.
− Därför finns ett behov att förstå växthusgasbalansen för sådan mark, säger Hongxing He, som nyligen disputerat vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.
Mätningar och modellberäkningar visar växthusgasflöden
Hongxing He har tillsammans med forskaren Åsa Kasimir studerat växthusgasbalansen för granskog på dikad våtmark från planteringen år 1951 till förväntad slutavverkning år 2031.
Forskarnas studie omfattar data som är insamlade från de senaste decennierna i Skogaryd, en nationell infrastruktur för fältforskning i Sverige. Växthusgasbalansen över en 80-årsperiod simulerades med hjälp av en detaljerad ekosystem-modell (CoupModel), som inkluderar processer i mark och vegetation, av forskaren Hongxing He och hans kollegor.
Studierna har nyligen publicerats i tidskriften Biogeosciences och visar växthusgasbalansen strax före avverkning. Slutsatsen är att under de 80 år som skogen har växt har atmosfären från varje hektar sådan mark fått ta emot 1000 ton koldioxidekvivalenter.
Åtgärder behövs för att begränsa utsläppen
Bördig dikad mark som den i Skogaryd finns på cirka 400 000 hektar i Sverige.
− Om våra resultat skalas upp skulle det innebära en årlig förlust på 7 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen från dessa dikade våtmarksjordar, vilket motsvarar 12 procent av de totala utsläppen från alla andra sektorer i Sverige, säger Hongxing He.
Han anser att klimatperspektivet på skogar på dikad våtmark bör lyftas fram för åtgärder.
− Dessa åtgärder behöver stöd från beslutsfattare, eftersom markägarna oftast enbart redovisar intäkter från skogsproduktion, inte kostnaden för utsläpp av växthusgaser. Vi forskare behöver visa hur klokare skötsel och användning av dessa utdikade våtmarken kan göras, säger Hongxing He.
Publikationen:
He, H., Jansson, P.-E., Svensson, M., Björklund, J., Tarvainen, L., Klemedtsson, L., and Kasimir, Å.: Forests on drained agricultural peatland are potentially large sources of greenhouse gases – insights from a full rotation period simulation, Biogeosciences, 13, 2305-2318, doi:10.5194/bg-13-2305-2016, 2016.
För mer information:
Åsa Kasimir, institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs universitet
Tel: 031-786 19 60, asa.kasimir@gu.se
Hongxing He, institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs universitet
Tel: 031-786 28 11, hongxing.he@gvc.gu.se.
