Hur kan stadens grönområden utvecklas för att förbättra både miljön och människors hälsa? Forskare vid Jönköping University ska följa arbetet när Region Jönköpings län utvecklar förskolors utomhusmiljöer.
Växtlighet i stadsmiljö är viktigt av många skäl. Luften blir bättre och människor får bättre hälsa. Studier visar också att barn som får vara i grönområden får bättre motorik och koncentrationsförmåga. Möjligheten att odla sin egen mat stimulerar barns intresse för att äta frukt och grönt och ger dem också kunskaper om hållbarhet och hälsofrågor. Men trots ett ökat intresse för stadsodling är det fortfarande få barn som har tillgång till skolträdgårdar och liknande. Det beror inte minst på att det är betungande för skolans personal att sköta odlingarna.
Lättskött skogsträdgård med ekosystemtjänster
Därför har Region Jönköpings Län inlett ett arbete för att utveckla förskolegårdar med förstärkta så kallade ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster kallas de funktioner hos ekosystem som gynnar människor på olika sätt. Det kan handla om produkter som trä eler ätbara växter, vattenrening, klimatreglering, syreproduktion eller estetiska och rekreationella värden.
En form av utomhusmiljö som regionen kommer att introducera är skogsträdgårdar, som är lättare att sköta och underhålla än en vanlig trädgård. De kan ge tre olika sorters ekosystemtjänster: Försörjande – frukter, bär och ätbara blad, stödjande – skydd mot UV-ljus, förbättrad luftkvalitet, vattenreglering och kolbindning, och kulturella – rekreation, välbefinnande, möjligheter till lek, rörelse och lärande. De kan också bidra till gemenskap i närmiljön.
Effekten följs upp för, under och efter
Forskningsrådet Formas har beviljat Jönköping University drygt 6 miljoner till projektet Mångfunktionella utomhusmiljöer som främjar hälsa och hållbarhet: en studie av samverkansprocesser för stärkta ekosystemtjänster i staden. Fem forskare kommer att följa regionens arbete och bland annat undersöka hur barnen, personalen och de som bor i området utvecklar och använder ekosystemtjänsterna både under och efter förbättringsarbetet, vilka hinder som uppstår och hur miljöerna påverkar hälsa och välbefinnande på lång och kort sikt.
I samarbete med Riksbyggen kommer 15 ekosystemtjänster på varje förskola att bedömas före och efter förbättringsarbetet. Forskarna kommer också att titta på hur barnen leker, ha workshops och samtalspromenader för att få veta hur barnen upplever olika utomhusmiljöer, vad de använder dem till och hur de skulle vilja utveckla dem. Personal och närboende kommer också att intervjuas, och resultaten kommer att kunna användas av förskolorna för att fortsätta utveckla både miljöerna och metoderna.
Fotnot: Forskargruppen vid Jönköping University består av Tobias Samuelsson, Ellen Almers, Per Askerlund och Robert Lecusay från Högskolan för lärande och kommunikation samt Sofia Kjellström från Hälsohögskolan. Kontaktpersoner på Region Jönköpings län är Jesper Ekberg och Anne Wilderoth, och på Riksbyggen är det Veronika Johansson.Projektet sker även i samarbete med Biosfärområde Östra Vätterbranterna och Hyresgästföreningen.
