Delfinen – en omtyckt inkräktare

Det är kanske en överdrift att kalla dem vanliga, men visst finns det delfiner i svenska vatten. Grejen är att de inte har varit särskilt synliga – fram tills nu.

Bara i år har det siktats delfiner I Bråviken, Kalmar, Ven och Öresund med mera. Det har även rapporterats om ovanligt många strandade delfiner, bland annat längs Hallandskusten, Kungsbacka och på Öland.

Bland de mer spektakulära fynden hör sammanlagt fyra strimmiga delfiner, en art som inte har siktats i Sverige på 18 år.

– Jag tror att man skall vara mycket försiktig med att dra några slutsatser om klimatpåverkan som förklaring på dessa besök. Så vitt jag vet så har havets temperatur inte ökat i någon avgörande grad. Fisket har säkert en mycket större påverkan på fiskbestånden och därmed på delfiner och valar, säger Mats Amundin, forskningschef på Kolmården.

Följt med fiskstimmen

Enligt honom är det mer troligt att delfinerna följt med fiskstim in i Skagerrak och Kattegatt och sedan vidare in i Östersjön.

– Kanske leddes de in genom Bälthaven av sillstim som vandrar söderut i samband med vårlek. De delfin som stannade här i Bråviken i flera veckor gjorde det säkert för att det fanns massor av lekande strömmingar nära nordsidan.

Dessvärre för alla delfinälskande svenskar så verkar alltså delfinen inte vara på väg att bli en standardart i svenska vatten. Åtminstone inte på grund av klimatet.

– Sen kan man fundera över varför fiskbestånden fluktuerar, men det beror nog inte på klimatet – ännu, säger Mats Amundin.

Anna Karlsson är utredare på Havs- och vattenmyndigheten. Precis som Mats Amundin menar hon att det handlar om betydligt fler faktorer än en ökad vattentemperatur.

– Det handlar inte bara om att vattnet blir varmare. För att en art ska kunna etablera sig krävs rätt livsmiljöer och föda och så vidare. Men i stora drag kan man väl säga att i takt med att temperaturen ökar så kommer kallvattenarter att försvinna och mer sydliga arter att komma hit.

Ballast en stor bov

Någon som har valt att forska på vilka marina arter som kan komma att söka sig till Sverige i framtiden är Matthias Obst, forskare vid institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet. Med hjälp av klimatmodeller kan han räkna på scenarion över tid, till exempel om salthalten är på en viss nivå, vid en viss punkt, vid ett visst år – vilka arter skulle trivas på platsen då? På så sätt kan han förutspå vilka djur som kommer hit och vilka konsekvenserna av detta blir.

– Temperaturförändringen i Östersjön har framförallt lett till att antalet mycket kalla dagar och dagar med istäcke har minskat, vilket har lett till en längre frostfri period, säger han.

– Klimatrelaterade ändringar i nederbörd påverkar även salthalten i havet och för vissa delar av Östersjön går det att förutsäga en minskning av den redan låga salthalten. Både istäcke, temperaturvariation och salthalt är ofta avgörande miljöfaktorer för djurens marina utbredning.

Han tror dock inte att de nya arter som valt Sverige som boplats har kommit hit på grund av ett varmare klimat.

– Många främmande arter trivs här oavsett klimat. Det beror främst på båttrafiken och båtarnas ballastvatten. Det transporteras mycket vatten hit och dit och det för med sig många arter, till exempel små larver av fisk och kräftdjur.

Främmande art blir invasiv

Det finns dock arter som, trots att de har funnits här i liten skala i många år, kommit att expandera sin utbredning på grund av klimatförändringen. Ett sådant exempel är japanskt jätteostron som importerades från Japan och Kanada till Frankrike på 1970-talet och som sedan har spridit sig norrut. Då etablerades även en liten koloni i Kosterområdet som för drygt tio år sedan plötsligt började röra på sig.

Från att ha varit en främmande art med låg profil blev det japanska jätteostronet plötsligt en invasiv art med en explosionsartad utbredning. I dag känner man till minst 250 platser längs den svenska västkusten där arten har etablerat sig med upp till 500 000 ton biomassa.

– I de klimatmodeller vi använder ser man tydligt hur de migrationen fortsätter längs den norska kusten, vilket vi också får fler rapporter om. Unga ostron är känsliga för is och frös tidigare bort, men på grund av varmare vatten kan de nu etablera sig längre norrut.

Nu är frågan vilka arter som kommer att få konkurrera med det japanska jätteostronet. Matthias Obst tror att våra egna ostron och blåmusslan ligger illa till eftersom de konkurrerar om samma habitat.

Precis som Mats Amundin och Anna Karlsson tror inte Matthias Obst att delfinerna som siktats i Sverige har kommit hit på grund av klimatförändringen.

– Jag tror inte att delfinen är så känslig att de skulle påverkas av detta. De många strandningarna beror troligtvis på vädret, till exempel stormar, och på att hela näringskedjan håller på att återhämta sig från fisket.

Text: Izabella Rosengren, frilansskribent på uppdrag av forskning.se