Mer utbildning i sparsam körning ger resultat
En bilförare kan ha mycket att tjäna på att köra sparsamt. Hur mycket utbildning en körskoleelev får i miljötänkande och sparsam körning varierar mellan olika körskolor. En ny studie visar att elever som fått längre utbildning i sparsam körning också kör mer miljövänligt, med mindre bränsleförbrukning.
Forskare på VTI har gjort en studie för att mäta effekter av den utbildning i sparsam körning som ingår i körkortsutbildningen för B-behörighet. Mätningar gjordes av bränsleförbrukning och olika körbeteenden typiska för sparsam körning, hos förare som haft körkort i ungefär ett halvår.
– En slutsats av studien och dess olika mätningar är att utbildning i sparsam körning under körkortsutbildningen haft effekt på testförarnas bränsleförbrukning, säger Nils-Petter Gregersen, före detta forskare på VTI.
Körkortsinnehavarna fick uppskatta hur mycket utbildning i sparsam körning de fått. Med hjälp av deras svar valde forskarna ut en grupp om 25 förare med mycket utbildning i sparsam körning och en grupp om 25 förare med lite utbildning. Dessa förare fick köra en instrumenterad bil längs en vägslinga om 30 kilometer där 12 olika delsträckor använts för att samla mätdata om bränsleförbrukning och olika körbeteenden.
– Det visade sig att gruppen med mer utbildning körde med lägre hastighet, använde bromsen mindre och körde oftare med nollförbrukning. Skillnaden i bränsleförbrukning mellan de som fått mycket utbildning i sparsam körning och de som fått lite utbildning var 8,7 procent, säger Nils-Petter Gregersen.
Utbildning och erfarenhet lönar sig
Uttryckt i liter/timme visar resultaten att de med mer utbildning förbrukat 4,0 liter/timme medan de med lite utbildning förbrukat 4,38 liter/timme. En viktig förklaring är olika körbeteenden. För vissa beteenden, till exempel val av varvtal, körning med nollförbrukning i nedförsbacke och användning av koppling och broms i mer renodlade situationer, visar gruppen med mer utbildning upp ett mer sparsamt körbeteende.
Som referens körde också en expert/utbildare i sparsam körning slingan för att visa vilken nivå som är möjlig att åstadkomma. Resultaten visar att testförarna inte nått full effekt eftersom experten kört samma sträcka med betydligt lägre förbrukning.
– En förklaring till detta kan vara att många beteenden som hör ihop med sparsam körning är komplicerade och innebär en hög mental belastning för en nybliven bilförare. Först efterhand som man byggt upp erfarenhet och olika körbeteenden automatiserats ökar möjligheterna att finputsa körningen, lyfta blicken och planera körningen. Detta är helt avgörande för sparsam körning. En mätning efter ett eller två år hade kanske därför gett ett annat resultat.
Rapport:
”Utvärdering av miljöinslagen i körkortsutbildningen. En studie av effekter på körbeteende och bränsleförbrukning”, VTI rapport 903
Kontakt:
Susanne Gustafsson 013-20 41 32
