Artikel från Linnéuniversitetet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

I praktiken bygger företagsrevision mycket på förtroende, något som ligger mer i förväntan på rollen än på den enskilda revisorn. Ola Nilsson vid Linnéuniversitetet visar i en avhandling att ett förtroendeperspektiv ger ökad förståelse för revisionens funktion och betydelse, hos studenter.

Aktiebolagsrevision är idag en viktig del av det företagsekonomiska sammanhanget. Betydelse visar sig inte minst i alla lagar och regler som inramar revisionen samt i de krav som ställs på revisorn. Den som utför den externa revisionen i ett aktiebolag måste till exempel ha både akademisk utbildning och utbildning kopplat till praktiken.

I den akademiska utbildning möter studenterna teoretiska förklaringar till varför revision behövs, vilket underbygger deras kunskap om revisionen. Frågan är om detta ger en bra grund för att förstå revisionen eller om studenterna i realiteten kommer ut med en fiktiv förståelse på grund av att redovisningsområdet (där revision ingår) präglas av ensidig dominans av vissa teoretiska perspektiv före andra. Framförallt kopplas detta till det så kallade agentteoretiska perspektivets dominans. Enligt flera har detta perspektiv fått ett så stort genomslag att generella grundantaganden, som karaktäriserar detta perspektiv i stor grad, närmast har blivit en sanning. Problemet är att det blir en teoretisk utgångspunkt som i realiteten saknar extern validitet och därför blir en bristfällig utgångspunkt för att förklara revisionen.

Agentteoretiska perspektivet kontra förtroendeaspekten
Kritiker har påpekat att det agentteoretiska perspektivets grundantaganden – om att individer alltid agerar i självintresse och att det finns en ständig risk för opportunism – blir för generella utgångspunkter. En aspekt som sägs kunna bidra till bättre giltighet är förtroende. Det visar sig dessutom att förtroendebegreppet närmast har blivit ett ledord för att beskriva revisionen betydelse och roll i praktiken.

Detta är bakgrunden för att utveckla ett förtroendeperspektiv på aktiebolagsrevision i avhandlingen Förtroendeperspektiv på aktiebolagsrevision av Ola Nilsson. Denna utveckling sker i avhandlingen över tre steg.

  • Steg ett

Syftet med det första steget är att utveckla en teoriram som ger en grund för ett förtroendeperspektiv som ter sig följdriktigt att överföra på sammanhanget revision och logisk att använda för empiriska studier inom revisionsfältet. Detta sker med utgångspunkt i en modell som kan knytas an till det agentteoretiska perspektivet där tre centrala aspekter kan identifieras, 1) form av förtroende, 2) grunden till förtroende, 3) objektet som är föremål för förtroendet. Teoriramen blir därefter en fördjupning kring dessa aspekter.

  • Steg två

I steg två används teoriramen för en historisk analys. Syftet är att förtroendeperspektivet appliceras utifrån det sätt utvecklingen av marknaden och dess organisering har använts för att underbygga en teoretisk argumentation kring revisionen utifrån ett agentteoretiskt perspektiv.

Fokus ligger på att analysera det system av lagar och regler som revisionen inramas av samt de aktörer som är centrala i denna utveckling. Därigenom påvisas hur de centrala aspekterna, som utgör övergripande fokus inom teoriramens rand, bidrar till en utvecklad teoretisk förklaring av revisionen. Form av förtroende ger utrymme för att förklara den förändring utvecklingen leder till. Det ger även möjlighet att formulera på vilket sätt aspekter som representerar organiseringen får och har betydelse.

En central slutsats är att det system som utvecklas kring revisionen karaktäriseras av en övergång från betydelsen av personligt förtroende till generellt förtroende sett över tid.

En central slutsats är att det system som utvecklas kring revisionen karaktäriseras av en övergång från betydelsen av personligt förtroende till generellt förtroende sett över tid. Genom att sedan analysera utvecklingen, med fokus på objektet som är föremål för förtroende samt grunderna för förtroendet, förklaras revisionssystemet. Här framgår att den organisering som sker är ett resultat av olika aktörers relationer. Detta innefattar olika nivåer som utvecklas över tid. Organiseringen sker både inom nivåer och mellan nivåer beroende på hur relationen mellan aktörerna ser ut. I studien framgår hur relationen stat – revisorsorganisationer samt revisorsorganisationer – individuell revisor var mycket centrala redan tidigt i historien. Senare kom relationen EU – stat respektive EU – revisorsorganisationer att vara mer tongivande. I denna organisering blir det uppenbart att ett förtroendeperspektiv ger en rimlig och viktigt förklaring till det system som definierar revisionen.

  • Steg tre

Steg tre innefattar en enkätstudie ställd mot aktieinvesterare i bolag noterade på den svenska börsen. Syftet är sålunda att förtroendeperspektivet tillämpas med hänsyn till det sätt den enkla principal-agentmodellens logik använts för att argumentera revisionen.

Form av förtroende är den aspekt som initialt lyfts fram i analysen och det framgår hur tydligt betydelsen av revisionen framförallt kan förklaras med utgångspunkt i differentieringen mellan generellt och specifikt förtroende. Det blir mycket uppenbart att revisorernas betydelse kan förklaras i det förtroende som finns för dem och det förtroende de ingjuter. Det finns ett mycket högt förtroende för revisorerna och denna betydelse är starkt förknippad med uppfattningen kring aktiemarknaden generellt. Samtidigt framgår att denna betydelse i princip helt kan förklaras i ett generellt förtroende.

Specifika aspekter som representerar revisionen, exempelvis revisionsarvode, vilken revisionsbyrå, vem som är påskrivande revisor eller vad som står i revisionsrapporten, har marginell betydelse för aktieinvesteraren.

Specifika aspekter som representerar revisionen, exempelvis revisionsarvode, vilken revisionsbyrå, vem som är påskrivande revisor eller vad som står i revisionsrapporten, har marginell betydelse för aktieinvesteraren.

På samma sätt som i studien av revisionens organisering blir det här uppenbart hur objektet som är föremål för förtroendet och grunden till förtroendet skapar utrymme för att förklara revisionen närmare. Framförallt visar denna del hur de nivåer av organisering som beskrivs tidigare i avhandlingen har betydelse i att de ingjuter förtroende. Detta ligger i linje med hur förtroendelitteraturen beskriver hur det skapas ett systemförtroende, där delar som bidrar till den organisering som sker också bidrar till att ingjuta förtroende för systemet som helhet.

Det påvisar att även investerarna ser lagar och andra regler vara centrala för det förtroende de tillskriver revisionen och därmed för hur betydelsen kan intolkas. Denna förklaring till revisionens betydelse och funktion stärks dessutom i hur aktieinvesterarna upplever utövandet av revision. Exempelvis då det framgår att den individuella revisorn är av sekundär betydelse och att ett individuellt handlingsutrymme närmast ses med misstroende.

Förklaringen landar i att systemet är centralt och den enskilda revisorn sekundär.

Förklaringen landar i att systemet är centralt och den enskilda revisorn sekundär. Revisorernas betydelse förklaras i formalisering och standardisering. Enkätresultaten visar också hur förväntningar som förknippas med förtroende för professioner förklarar revisorernas betydelse. Framförallt är det förväntningar om att revisorerna agerar utifrån hög moral och etik som är centrala medan förväntningar om kompetens och skicklighet inte får samma betydelse.

En närmare förklaring utifrån resultatet av studien kring detta är att det inte är förväntningar kring revisorns specifika expertkunskap och vad revisorn gör rent tekniskt och konkret som ingjuter förtroende. Det är istället förväntningar om att revisorn gör sitt bästa och inte ser till sitt eget intresse.

Även då det gäller detta blir förklaringen att den individuella revisorn är sekundär och betydelsen förklaras i kollektivet och det generella förtroendet för professionen.

Även då det gäller detta blir förklaringen att den individuella revisorn är sekundär och betydelsen förklaras i kollektivet och det generella förtroendet för professionen.

Slutsatser

Genom att använda företroendeperspektivet på utvecklingen av revisionen får man en reviderad bild av historien, och genom att undersöka aktieinvesterares uppfattningar om revisionen och revisorer får man en reviderad förklaring till revisionens betydelse och funktion, jämfört med hur argumentationen varit för det agentteoretiska perspektivet. Genom en teoriutveckling med stöd i empiriska studier blir detta en bekräftelse på att ett förtroendeperspektiv nyanserar förklaringen till revisionen på ett sätt som gör att förtroendeperspektivet kan anses vara relevant att framhålla. Åtminstone om ambitionen är att den teoretiska utgångspunkten ska ha hög extern validitet. Avhandlingen visar en substantiell teoretisk grund för förtroendeperspektivet på revision vilket ger en utgångspunkt för bättre förståelse för revisionen både inom akademin såväl som inom praktiken.

Kontakt:
Ola Nilsson, 0470-70 78 01, ola.nilsson@lnu.se
Carina Sörgårn, kommunikatör, carina.sorgarn@lnu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera