Sagan banade väg för kvinnans frigörelse
Kan kvinnofrigörelse ha något med sagor eller sagoskrivande att göra? I en ny avhandling vid Umeå universitet tar Sun-Kyoung Choi sin utgångspunkt i författaren och läraren Jeanna Oterdahls (1879-1965) sagor, som lästa mot bakgrund av den tidiga svenska kvinnorörelsen och dess ideologi får en ny innebörd.
Sagan har traditionellt använts för att uppfostra barn och anpassa dem till samhället. Att följa tidens moraliska och sociala normer och att vara förnöjsam är de centrala budskapen i svenska 1800-talssagor. Sun-Kyoung Chois avhandling lyfter fram ett annat perspektiv.
– När sagan kring sekelskiftet 1900 blir en kvinnogenre får den en mer mångtydig innebörd. Den får även ett symboliskt djup, där personliga tankar och aktuell problematik kan komma till uttryck, säger Sun-Kyoung Choi.
– Sagotexterna formulerar såväl en ny syn på människor som på förhållandet mellan kvinnor och män.
Sun-Kyoung Choi hävdar att Oterdahl i sina sagotexter fullföljer de tidiga kvinnoemancipationsideologernas tankar som de formulerades av bland andra Fredrika Bremer och Sophie Adlersparre och senare Emilia Fogelklou.
– Dessa hade anslutit sig till den liberala kristendom som motsatte sig statskyrkans dogmer och dess begränsande syn på kvinnors handlingsmöjligheter, i hemmet som samhället.
Ny väg mellan dogmer och frihet
– Oterdahls sagor föddes i spänningsfältet mellan statskyrkans dogmatiska kristendom och den liberala teologin. De bygger en nydanande väg mellan dessa två – något som inte tillräckligt har uppmärksammats av tidigare forskning.
Ett återkommande motiv är de kvinnliga gestalternas möjlighet att skapa ett hem, både i konkret och i mer abstrakt mening, för att utifrån detta hem kunna röra sig och verka i världen. Tjänandet och frigörelsen står inte i konflikt med varandra.
Sun-Kyoung Chois studie vidgar inte bara bilden av Oterdahl, utan också av den kvinnliga emancipationens svenska historia.
Källmaterialet i avhandlingen består av så gott som alla hennes sagor och barnberättelser, publicerade i jultidningar, kalendrar och bokform. Drygt 70 sagor, skrivna under åren 1908-1927 har analyserats.
Kontakt:
Sun-Kyoung Choi, doktorand i litteraturvetenskap, sun-kyoung.choi@umu.se, tel. 076-826 8851
