Andelen svenskar som drabbas av parodontit, som i värsta fall kan leda till tandlossning, minskar. Och patienter med grav parodontit behåller fler tänder än vid tidigare undersökningar. Det visar tandläkaren Åsa Wahlin i en ny avhandling vid Malmö högskola.
– Studien visar också att personer med grav parodontit upplever sin livskvalitet som sämre jämfört med personer som inte har parodontit. Det kan till exempel handla om munnens funktioner, smärta och psykiskt välbefinnande säger Åsa Wahlin, tandläkare inom specialisttandvården i Jönköping.
Alla utvecklar plack/bakteriebeläggningar på tänderna. Vissa får en inflammatorisk reaktion som kan leda till skador på de vävnader som utgör tänders fäste. Varför bara vissa drabbas är inte klarlagt men faktorer som rökning, stress och diabetes har en negativ inverkan. Ungefär 5-15 procent av alla vuxna har så grav parodontit att de får en stor förlust av tandfäste, vilket i sin tur kan leda till tappade tänder.
Vägt in blödning och tandköttsfickor
I avhandlingen, som heter Periodontal health and disease in two adult populations in Sweden, har Åsa Wahlin gått igenom flera olika tvärsnittsstudier av slumpvis utvalda vuxna personer: dels en befolkningsundersökning i Skåne från 2007, dels fem olika tvärsnittsundersökningar som gjorts med tio års mellanrum i Jönköping sedan 1973.
Genom att gå igenom röntgenbilder har Åsa Wahlin delat in individerna i olika skadeklasser. Hon har även vägt in kliniska faktorer som blödning och tandköttsfickor.
Resultatet visar alltså att färre lider av parodontit och att personerna med grav parodontit har fler tänder kvar än vid tidigare studier.
– Det kan vara så att färre tänder behöver dras ut på grund av tandlossning. Vi vågar inte säga vad det beror på att fler har fler tänder kvar.
Drabbade har sämre livskvalitet
Samtidigt visar alltså studien att personer med riktigt svår parodontit lider av sämre livskvalitet i relation till sin munhälsa jämfört med dem som inte har skador från parodontit. Åsa Wahlin undersökte även om mer psykologiska faktorer som individens känsla av sammanhang – KASAM – hade någon inverkan på om man utvecklar eller inte utvecklar parodontit. Något sådant samband kunde dock inte påvisas.
För framtida forskning om utvecklingen av parodontit bland befolkningen, skulle Åsa Wahlin gärna se att tandvården fortsätter utveckla automatiserade kvalitetsregister.
– Det har blivit svårare att göra tvärsnittsstudier. Färre och färre kommer till undersökningarna, säger Åsa Wahlin.
Avhandlingen: Periodontal health and disease in two adult populations in Sweden
Kontakt: Åsa Wahlin:asa.wahlin@rjl.se, 036-32 46 23, 036-32 46 64
