Räkna med att värmerelaterad ohälsa ökar

– Värmeböljor är på vissa håll i världen det väderfenomen som skördar flest liv, men trots att ökande temperaturer kanske är den mest omtalade effekten av klimatförändringarna, så är hälsoriskerna som värmeböljor för med sig mindre kända, säger Christofer Åström, som är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för yrkes- och miljömedicin.

Att höga temperaturer direkt påverkar hälsan i Europa och även ett nordligt land som Sverige har visats i flera studier bland annat av Umeåforskare. Enligt Christofer Åström kommer omfattningen av effekterna att förändras beroende på att temperaturerna ökar, men också till följd av att vi har en åldrande befolkning.

Hur höga temperaturer kommer att påverka Sverige och Europa beror till stor del på hur den befolkning som utsätts kommer att se ut. Bland äldre personer i befolkningen är det betydligt vanligare med sjukdomar och medicinering som visat sig öka hälsorisken vid höga temperaturer. Enligt en rapport från Europakommissionen kommer andelen personer i Europa över 65 år att öka från 18 till 28 procent mellan 2015 och 2060.

Värmevarningssystem för hälsoinverkan
Christofer Åström har i sitt avhandlingsarbete tagit fram underlag om temperatur och dödlighet som använts av SMHI för att skapa ett svenskt värmevarningssystem. I detta arbete har han tillsammans med sina kollegor vid Umeå universitet undersökt vilka faktorer som påverkar möjligheten att förutsäga hur stor hälsoinverkan höga temperaturer leder till i nuläget.

Christofer Åström beskriver troliga förändringar i befolkning och samhälle som kommer att styra hur folkhälsan påverkas av fler varma dagar. Det mesta tyder enligt avhandlingen på att den värmerelaterade ohälsan kommer att öka i Sverige och Europa också för att befolkningen blir allt äldre, men det finns också saker som förändras åt rätt håll:

Samtidigt som det blir fler äldre människor verkar dessa bli allt friskare med en generellt sjunkande dödlighet vilket kan motverka effekterna av en ökad andel äldre. Värmeböljor utgör en större hälsorisk för personer med hjärt-kärlsjukdom. Den minskande förekomsten av kardiovaskulära sjukdomar kan också komma att mildra effekterna av högre temperaturer.

Anpassningsåtgärder kan hindra förtida dödsfall
Riskökningen per grad högre temperatur kan minska i framtiden. I delar av världen där värmeböljor har varit ett känt problem, som exempelvis Frankrike, Italien och Storbritannien, har varningssystem och handlingsplaner införts. Studier tyder på att denna typ av anpassningsåtgärder har minskat de negativa hälsoeffekterna.

– Det finns indikationer på att en mer hälsosam och välinformerad befolkning kommer att kunna bromsa de negativa hälsoeffekterna av framtida värmeböljor. Men eftersom vi trots detta ändå ser en ökning av de värmerelaterade effekterna, så kommer det att krävas ytterligare insatser för att förhindra dessa förtida dödsfall, säger Christofer Åström.

Christofer Åström kommer från Umeå. Han är statistiker och doktorand på enheten för Yrkes- och Miljömedicin, Umeå universitet.

Avhandlingen: Health effects of heatwaves: short and long term predictions

Kontakt: Christofer Åström, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet. Telefon: 070–278 35 72 E-post: christofer.astrom@umu.se

Om disputationen: Onsdagen den 24 maj försvarar Christofer Åström, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Hälsokonsekvenser av värmeböljor – kort- och långsiktiga prediktioner. Engelsk titel: Health effects of heatwaves: short and long term predictions.. Fakultetsopponent: Professor Scott Sheridan, Department of Geography, Kent University, United Kingdom. Huvudhandledare: Professor Bertil Forsberg. Disputationen äger rum kl. 9.00 i Triple Helix, Samverkanshuset, Umeå universitet.