Senare avverkning gynnar livet i skogen
Om delar av den brukade skogen får stå kvar längre innan den avverkas skulle tillgången på lämpliga livsmiljöer öka för många arter, visar forskning utförd inom Future Forests. Detta skulle kunna vara ett bra verktyg för naturvård i skogslandskapet enligt forskarna.
Studien av förkortade och förlängda tider mellan plantering och avverkning har gjorts av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Skogforsk och resultaten publicerades i tidskriften Ambio.
– Att överhålla skog, det vill säga att vänta 10, 20 eller 30 år med att avverka, är ett sätt att skapa mer död ved, och träd med en mer komplex kron- och barkstruktur. Kort och gott strukturer som gynnar vissa skogslevande arter, säger Johan Sonesson, Skogforsk.
Johan Sonesson, Adam Felton och sex andra forskare inom skogsskötsel, skogsproduktion och ekologi har studerat vad som händer om man förändrar omloppstiden i olika typer av skogsbestånd.
Viktigt för arter överlevnad
Simuleringar med analysprogrammet Heureka visar hur olika omloppstider påverkar förekomsten av till exempel grova döda träd. Resultaten visar att justeringar av omloppstiderna på 20–30 år kan ha dramatiska effekter när det gäller hur landskapet tillhandahåller habitat och strukturer som är viktiga för en del skogslevande arter.
– Det här är en viktig insikt. Det svenska skogslandskapet består till mycket stor del av brukad skog, och livsmiljöerna i dessa skogar är därför väldigt viktiga för skogslevande arters överlevnad här i Sverige, säger skogsekologen Adam Felton, SLU.
De viktigaste verktygen för naturvård i skogen i Sverige idag är dels att skydda områden med skog som är värdefull för vissa skogslevande arter, dels att lämna död ved, högstubbar, lövträd och enstaka grova träd vid avverkning (det som brukar kallas naturhänsyn). Johan Sonesson föreslår att man skulle kunna tänka sig förlängd omloppstid som ytterligare ett verktyg som kan bidra till naturvärden och en ökad variation i skogen.
Risken för stormskador större
Men samtidigt finns det starka argument för att tillämpa kortare omloppstider. En skogsägare måste ta med risken för stormskador i beräkningarna och stormskador innebär ekonomiska förluster. Forskarna är medvetna om att det därför kan finnas en skepsis mot idén med att förlänga omloppstiderna.
– Kanske kan man välja skogsbestånd där risken för stormskador är liten? Kanske kan man låta skogsägare tillgodoräkna sig risktagandet som en form av naturvårdsinsats? Idag passar idén om att överhålla skog inte in i arbetet med certifiering och målklassning i skogsbruksplanerna, säger Johan Sonesson, som hoppas få till stånd en diskussion om vad kortare respektive längre omloppstider har för betydelse i skogslandskapet.
Omloppstidernas längd påverkar förekomsten av viktiga livsmiljöer i den brukade skogen.
Måttliga justeringar av omloppstiderna kan ge stora effekter på landskapsnivå.
Kontakt:
Adam Felton, universitetslektor, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap. Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. 040-41 51 71, adam.felton@slu.se”>adam.felton@slu.se
Johan Sonesson, forskare i skogsskötsel, Skogforsk, Uppsala 018-18 85 89, johan.sonesson@skogforsk.se
Läs mer: Variation av omloppstider – en strategi för naturvård?
Artikeln: Felton, A., Sonesson, J., Nilsson, U. et al. Varying rotation lengths in northern production forests: Implications for habitats provided by retention and production trees. Ambio (2017) 46: 324. doi:10.1007/s13280-017-0909-7
