Nationaldagsfirandet ökar mest bland nysvenskar

SOM-institutets studie av svenska folkets deltagande i återkommande ritualer och högtider visar att nationaldagsfirande inte hör till våra mest populära traditioner. Däremot är nationaldagsfirandet den ritual i mätningen som ökat mest under den senaste sexårsperioden. 2016 deltog 31 procent av de svarande i firandet, en ökning med 6 procentenheter jämfört med 2011.

I kapitlet Fler firar den svenska nationaldagen från den kommande forskarantologin Larmar och gör sig till undersöker statsvetarna Klara Bové och Henrik Ekengren Oscarsson nationaldagsfirandets natur. De visar att benägenheten att fira nationaldagen har ökat i de flesta befolkningsgrupper, och att det finns kopplingar till såväl politik som ideologi.

Populärt bland yngre och utrikes födda
Skillnaderna mellan olika åldersgruppers benägenhet att fira nationaldagen har minskat över tid. Vid mätningen 2011 var det främst äldre som svarade att de hade firat nationaldagen, medan det 2016 hade skett en ökning i deltagande bland de yngre generationerna. I den senaste undersökningen firar de mellan 30 och 49 år nationaldagen i nästan lika hög utsträckning som de som befinner sig i pensionsåldern.

Den största ökningen i firandet av nationaldagen återfinns bland de som själva inte är födda i Sverige eller som har föräldrar födda utanför Sverige. I dessa grupper har andelen som säger sig ha firat nationaldagen 6 juni ökat med 10–15 procentenheter från 2011 till 2016.

– Det kan tyckas överraskande att firandet har ökat mest bland personer som inte vuxit upp i Sverige, men vi tror att detta till stor del förklaras av att vi sedan 2015 har en medborgarskapslag där kommuner årligen ansvarar för att bjuda in nya medborgare till särskilda ceremonier, ofta i anslutning till nationaldagen, säger Klara Bové, biträdande undersökningsledare vid SOM-institutet.

Ideologiska skillnader i nationaldagsfirande
Resultaten visar också att personer som står till höger i politiken oftare firar nationaldagen än personer som står till vänster. Kristdemokrater och Sverigedemokrater är de som firar nationaldagen i störst utsträckning. Bland de som i samma undersökning säger att de har ett mycket stort förtroende för kungahuset är det 51 procent som firar nationaldagen. Det finns alltså ett tydligt samband mellan ideologisk identifiering och firandet av nationaldagen.

Gällande ökningen mellan 2011 och 2016 har denna varit stark bland de som sympatiserar med Sverigedemokraterna och bland de som regelbundet ber till Gud. Ändå kan man inte säga att firandet av Sveriges nationaldag är mer politiserat eller polariserat i dag än det var för fem år sedan.

– Vi kan visa att firandet av nationaldagen är färgat av ideologi, men trots att det allmänna firandet har ökat har ideologins inverkan på benägenheten att fira inte ökat över tid, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Läs Fler firar den svenska nationaldagen och andra förhandspublicerade kapitel från Larmar och gör sig till

Kontakt: Klara Bové, bitr. undersökningsledare vid SOM-institutet, Göteborgs universitet, telefon: 031–786 1238, e-post: klara.bove@som.gu.se”>klara.bove@som.gu.se
Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet, telefon: 031–786 46 66, e-post: henrik.oscarsson@pol.gu.se

Kontakt: Daniel Jansson, kommunikatör SOM-institutet. 031–786 55 29 daniel.jansson@som.gu.se