För lite planering kring hållbara turistresor
Turismen i Sverige ökar. Men planering kring hållbarheten i resandet hänger inte med.
– Planeringsstödet och kunskapsnivån bland dem som är involverade i planeringen motsvarar inte behoven, säger Kerstin Robertson, som på uppdrag av VTI:s gjort en studie av destinationerna Kiruna, Åre, Sälen och Vimmerby/Astrid Lindgrens Värld.
I en ny VTI rapport redovisas resultaten från en studie om hur turisters resande och hur turistresandets hållbarhet hanteras i infrastrukturplaneringen. Resultaten visar att fokus i planeringen ligger på framkomlighet och trafiksäkerhet generellt och att det saknas ett systematiskt sätt att bedöma besöksnäringens behov.
Tillväxtverkets statistik visar att turismen i Sverige ökar och därmed dess betydelse för ekonomi, export och sysselsättning. Samtidigt uppkommer miljöeffekter och andra effekter, exempelvis trängsel och olyckor. Infrastrukturplaneringen och samhällsplaneringen i stort kan påverka turisternas behov av att förflytta sig och deras färdmedelsval, på såväl nationell som regional och lokal nivå.
– Den samlade bild som framträder i studien är en relativt fragmenterad planering. Många olika perspektiv och målsättningar ska hanteras regionalt och lokalt, men planeringsstödet och kunskapsnivån bland dem som är involverade i planeringen motsvarar inte behoven, säger Kerstin Robertson, som varit med och arbetat fram rapporten.
Ser möjligheter för hållbart resande
Flertalet av de intervjuade i studien ser möjligheter att öka turistresandets hållbarhet med hjälp av allmänna kommunikationer. De har i synnerhet identifierat utmaningar när det gäller transfertrafik från stationer och flygplatsen, men turisternas behov av förflyttning inom destinationen för att nå andra målpunkter än boendet tas inte upp.
– Det finns en medvetenhet om behovet av att vidareutveckla turistresandet på ett sätt som leder till ökad hållbarhet. Det är dock framförallt miljöperspektivet av hållbarhet som tas upp, mest med fokus på klimatfrågan. Effekter på turistresandets hållbarhet av åtgärder i länstransportplanerna bedöms eller presenteras inte på något tydligt sätt, säger Kerstin Robertson.
Forskarna har fokuserat på den regionala och lokala planeringen kring turistresandet, men tar även upp nationella perspektiv och diskuterar behovet av samordning och samverkan i planeringen. I rapporten har de också identifierat utvecklingsbehov. Exempel på utvecklingsbehov är: tydligare och uttalat ansvar för turism och hållbarhet i den nationella planeringen, vidareutveckling av processer, rutiner, information och kommunikation i samordnad planering samt kompetenshöjning avseende tillämpningen av riktlinjer och verktyg i planeringen.
Forskarna har genomfört en dokumentanalys och en intervjustudie för fyra destinationer av olika karaktär: Kiruna, Åre, Sälen och Vimmerby/Astrid Lindgrens Värld. De har intervjuat fjorton tjänstemän som representanter för fyra organisationstyper: kommuner, näringslivsorganisationer, regionala organ och Trafikverket (regionkontor). Intervjuerna har genomförts i form av semistrukturerade djupintervjuer. Studien är en del i ett större projekt: Hållbara turistresor 2014–2016, finansierat av Trafikverket. Läs studien i VTI rapport 934: Hållbara turistresor i transportplaneringen. Analys och utvecklingsförslag.
Fler rapporter:
VTI rapport 929 Hållbara turistresor – en fallstudie av destinationerna Kiruna, Åre, Sälen och Vimmerby. Författare: Tobias Heldt, Kerstin Robertson, Åsa Wikberg
VTI rapport 930 Geografisk tillgänglighet i den lokala turistplaneringen. Författare: Kerstin Robertson
VTI rapport 933 Hållbara turistresor i samhällsekonomisk analys. Författare: Svante Mandell, Åsa Wikberg, Kerstin Robertson, Tobias Heldt
Kontakt: Kerstin Robertson kerstin.robertson@ecologize.se
