Ensamkommande barn integreras snabbast

– Media målar upp bilden av ensamkommande barn som problematiska, svåra att integrera och ett hot mot jämställdheten, när det i verkligheten är precis tvärtom, säger Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete vid MDH.

Av 163 800 nyanlända är var fjärde ett ensamkommande barn. En av anledningarna till att många av dem som är framgångsrika är att de känner högre press på sig från familjen som är kvar i hemlandet och behöver pengar.

– Det ökar motivationen till integration och etablering, men det kan även innebära en hög belastning för individen som redan utsatts för traumatiska upplevelser. Dock ska man inte underskatta dessa upplevelser eftersom de kan leda till motståndskraft som påskyndar återhämtningen och viljan att lyckas i livet, säger Mehrdad Darvishpour.

Bättre möjligheter att lära sig språket
Ensamkommande barn har också bättre möjlighet att lära sig det svenska språket eftersom de placeras i redan etablerade familjer jämfört med de barn som bor med sina föräldrar och därför pratar sitt modersmål. I avsaknad av föräldrar blir de ensamkommande barnen snabbare vuxna och får på så vis möjlighet till självständigt liv och karriär.

– Min förhoppning är att kommuner, regeringen och politiker som jobbar med ensamkommande barn tar del av rapporten och att samverkan dem emellan kan förbättras och pappersarbetet med uppehållstillstånden påskyndas, säger Mehrdad Darvishpour.

Mehrdad Darvishpour tillsammans med kollegorna Ildiko Asztalos Morell, Niclas Månsson och Magnus Hoppe, har nyligen beviljats ett nytt forskningsprojekt där de ska följa nyanlända ungdomarnas integration och jämställdhetsutveckling under fyra år. De kommer att genomföra intervjuer och hålla i forskningscirklar med landsting, kommuner och annan personal.

Kontakt: Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete vid MDH, 073-663 11 77, mehrdad.darvishpour@mdh.se
Dani Franjkovic, kommunikatör vid MDH, 021-10 73 34, danijela.franjkovic@mdh.se