Mindfulness och KBT hjälper föräldrar till svårt sjuka barn
FunktionsnedsättningKBTPsykisk hälsaPsykologiAtt vara förälder till barn med kronisk sjukdom kan vara stressande och utmattande. Behandling med kognitiv beteendeterapi( KBT) och mindfulness minskar stressen och ökar både psykisk som fysisk hälsa. Dessutom blir föräldrarna mer nöjda med livet –och särskilt i relationen till barnet och partnern. Det visar en avhandling i psykologi från Karlstads universitet.
Malin Anclair forskar i klinisk psykologi vid Karlstads universitet. I sin avhandling kartlade hon rädslor hos föräldrar till barn med hjärntumör respektive akut lymfatisk leukemi. Hon undersökte om KBT och mindfulness kan minska stress och utmattning samt förbättra livskvaliteten hos föräldrar till barn med kronisk sjukdom eller funktionsnedsättningar.
-Många föräldrar till barn med en svår och långvarig sjukdom lever under stor press och riskerar att drabbas av stress och utmattning som kan bli kronisk. De har stort behov av behandling för att själva orka och må bra. Det är mycket vanligt att man som förälder är rädd för återfall och sena komplikationer för barnet, säger Malin Anclair.
Rädsla och oro präglar vardagen
I avhandlingens första delstudie tog hon reda på vad föräldrar till barn med hjärntumör är oroliga och rädda för. Hon jämförde med föräldrar till barn med akut lymfatisk leukemi och analyserade sedan resultatet i relation till behandlingssituation samt tiden som gått sedan barnet fick sin diagnos. Resultaten visar att föräldrar, oavsett vilken diagnos barnet har, i hög grad är rädda för återfall och sena komplikationer. Föräldrar till barn med hjärntumör skattade rädslorna något högre och var även rädda för att det ska gå ”helt utför” för barnet. Behov av återkommande kontroller och möjliga tecken på återfall gör också att föräldrarna upplever stor osäkerhet om det slutliga utfallet av sjukdomen, trots att behandlingen sedan länge har avslutats.
Den andra delstudien handlar om behandling i grupp med hjälp av KBT respektive mindfulness. Frågan var om behandlingarna kan vara effektiva metoder för att lindra stress och utmattningssymptom hos föräldrar till barn med kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättningar, till exempel diabetes, cancer eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
-Såväl behandling med KBT som mindfulness minskar stress och utmattningssymptom och kan dessutom ha en positiv inverkan på livskvaliteten, berättar Malin Anclair.
Högre livskvalitet efter behandling
Avhandlingens tredje delstudie fokuserar på hälsorelaterad livskvalitet och nöjdhet med livet. Efter åtta veckors behandling hade föräldrarnas övergripande psykiska hälsa förbättrats signifikant både för de som behandlats med KBT och för de som genomgått mindfulnessbehandling. Den psykiska hälsan mättes som värden på de mentala delskalorna vitalitet, social funktion, emotionell rollfunktion och psykiskt välbefinnande. Hos mindfulness-gruppen förbättrades även fysiskt välbefinnande, som mättes genom upplevelse av fysisk smärta, allmän hälsoupplevelse och fysisk rollfunktion.
Resultatet pekar även mot att föräldrarna, i båda grupperna, blir mer nöjda med livet efter avslutad behandling särskilt vad gäller egentid och relation med barnet och partnern.
-Många föräldrar faller idag mellan stolarna. Barnen erbjuds ofta mycket god vård och det är vanligt att föräldrarna får goda kunskaper i barnets sjukdom och behandling. Men de erbjuds inte adekvat behandling för den stress och utmattningsproblematik som kan uppstå till följd av barnets sjukdom. Detta kan få negativa konsekvenser för både föräldrarnas psykiska hälsa och för barnets fortsatta utveckling. Därför är det av stor vikt att dessa föräldrar erbjuds evidensbaserad behandling för stress och utmattningsrelaterade besvär.
Malin Anclair forskar i klinisk psykologi vid Karlstads universitet och är legitimerad psykoterapeut. Hon påbörjade sina doktorandstudier vid Karolinska Institutet och tog en licentiatexamen i medicinsk vetenskap. Hennes forskning baserades på kartläggningsforskning avseende funktionell hälsa hos unga vuxna som haft en hjärntumör i barndomen samt föräldrars rädslor kopplat till barnets sjukdom och behandling. Vid Karlstads universitet har hennes forskning främst varit inriktad på behandlingsforskning (KBT och Mindfulness) hos föräldrar till barn med kroniska tillstånd som själva lider av stress och utmattning.
Om studierna
Studie I omfattade 82 föräldrar till barn med hjärntumörer samt 208 föräldrar till barn med akut lymfatisk leukemi. Studie II och III omfattade initialt 28 föräldrar som lider av stress och utmattningsproblematik. Efter att först ha stått på väntelista i 6 månader lottades kvarstående föräldrar till gruppbehandling med KBT (n = 10) eller Mindfulness (n = 9). Resultatet ligger till grund för två vetenskapliga artiklar som publicerats i Scandinavian Journal of Caring Sciences samt i Clinical Practice & Epidemiology in Mental Health.
Kontakt:
Malin Anclair, Karlstads universitet, malin.anclair@kau.se, tel: 073-3901592
