Läs dig frisk
Böcker ger inte bara läsupplevelser, utan kan även påverka hur vi mår. Biblioterapi, att läsa sig till en bättre hälsa, är en metod som blir allt mer populär.
Begreppet biblioterapi myntades av den amerikanska prästen Samuel McChord Crothers i artikeln A Literary Clinic, publicerad i The Atlantic Monthly i september 1916. Artikeln har formen av ett samtal med en fiktiv vän, Dr Bagster, som har öppnat en klinik för biblioterapi. Samtidigt pågick första världskriget för fullt och amerikanska militärsjukhus hade börjat använda skönlitteratur i behandlingen av traumatiserade soldater.
Vad är då biblioterapi? Idag skiljer forskningen på klinisk biblioterapi, där läsningen ska förbättra hälsan hos sjuka människor, och det som brukar kallas humanistisk biblioterapi där friska människor ska nå ökad självinsikt eller få hjälp med att bearbeta känslor som sorg eller nedstämdhet.
För snart 70 år sedan, 1949, publicerade den amerikanska forskaren Caroline Shrodes världens första avhandling om biblioterapi. Den första svenska studien av biblioterapi påbörjades 2011, när Cecilia Pettersson och Lena Mårtensson, litteraturvetare respektive forskare i socialmedicin vid Göteborgs universitet, intervjuade åtta sjukskrivna kvinnor om deras läsning.
– Då var biblioterapi okänt i Sverige, säger Cecilia Pettersson. Så de här kvinnorna hade inte deltagit i någon organiserad biblioterapi utan läst själva.
Läsning ett kvitto på att de blivit friskare
Samtliga intervjupersoner hade varit aktiva läsare före sjukskrivningen – och hade saknat sin läsning. Bara det faktum att de läste igen blev ett kvitto på att de blivit friskare. Flera sökte sig till att börja med till mer lättläst litteratur än den de varit vana vid, men i takt med att de blev friskare återgick de till sina gamla läsvanor.
När forskarna bad kvinnorna reflektera över hur läsningen påverkat deras hälsa svarade flera att de läste för att komma bort från sjukdomen, att få tänka på annat.
– Det var viktigt att läsningen var lustfylld och inte ett krav, säger Cecilia Pettersson.
Hon genomförde sedan ytterligare en studie, där hon intervjuade fyra personer som var långtidssjukskrivna för psykisk ohälsa – och deltog i en bokcirkel. Personerna fick fylla i en enkät där de bland annat svarade på frågan om deras fysiska välbefinnande hade förbättrats på lång sikt, något den inte hade. Men i djupintervjuerna framkom en annan bild.
– De svarade att deras välbefinnande hade blivit bättre men under en kortare period, säger Cecilia Pettersson. De kunde uppleva ett ökat välbefinnande under någon dag men sedan kunde det sjunka igen.
Läsningen ledde till social kontakt
Cecilia Pettersson arbetar just nu med en vetenskaplig artikel om den här studien och vill därför inte gå in närmare på vad som orsakade välbefinnandet.
– Men på ett övergripande plan handlar det om den sociala kontakten och att de fick diskutera sin läsning, säger Cecilia Pettersson.
Boken The Novel Cure, skriven av två brittiska biblioterapeuter, är upplagd som ett slags biblioterapins FASS. Åkommorna radas upp i bokstavsordning och paras ihop med ett par litterära medikament. Först i listan är Apati, som till exempel bäst botas med Postmannen ringer alltid två gånger. Boken The Novel Cure har publicerats i ett tjugotal länder och den lokala redaktören kan anpassa åkommorna efter varje land. I Indien får läsaren tips på böcker som hjälper mot besatthet av cricket, i Italien impotens och i Tyskland rädsla för motorvägar.
Till skillnad från en verklig FASS finns det inte någon forskning bakom de här ”medicinerna”. Någon sådan kommer troligen inte heller att produceras.
– Jag skulle vilja se den studie som kan visa att läsning av skönlitteratur ger samma resultat för alla, eller som kan komma rekommendera en typ av böcker som alla mår bra av att läsa, säger Cecilia Pettersson.
Vad läsningen av en viss bok gör med oss är inte bara individuellt, upplevelsen kan även skifta över tid eftersom vi påverkas olika beroende på i vilket skede av livet vi läser en viss bok.
– Ett problem för forskningen idag är att inom vården vill man ha den typen av studier som säger ”om du läser den här boken så får du den här effekten”, men det går inte när det gäller läsning av skönlitteratur, säger Cecilia Pettersson. Men läsningen är viktig och hälsobringande för många människor.
– Jag skulle vilja vända på det; om biblioterapi ska bli en mer etablerad metod måste man ändra sin syn på vilken typ av forskning som går att använda.
Biblioterapi allt vanligare
Användningen av biblioterapi i mer organiserad form är än så länge inte så vanligt, men exemplen blir allt fler. Norrköpings stadsbibliotek har till exempel arrangerat två olika läsprojekt, ett för missbrukare och ett för föräldrar till barn som har tagit sitt liv.
– Att intresset för biblioterapi har ökat i Sverige de senaste fem åren är uppenbart, säger Cecilia Pettersson. Sedan är det viktigt att man undersöker det kritiskt och ser vilka grupper det fungerar för, och när det fungerar.
Cecilia Pettersson har precis påbörjat en ny studie, den här gången ska hon intervjua kvinnor med förlossningsdepression om deras läsning och hur den påverkar hälsan. Resultat väntas inom ett par år.
Från och med i höst är det möjligt att studera biblioterapi som akademiskt ämne, då Ersta Sköndal Bräcke Högskola startat landets första utbildning. Det är Pia Bergström, socionom och familjeterapeut, som har tagit fram utbildningen. Förebilden finns i Finland där biblioterapin sedan länge är mer etablerad. Pia Bergström gick en utbildning i Helsingfors 2011 och har sedan dess kartlagt användningen av biblioterapi i Sverige.
– Jag insåg då att det saknas en organisering kring biblioterapi i landet och jag startade ett nätverk i mindre omfattning. Mitt mål var först att starta en systerförening till Förening för biblioterapi i Finland, men när jag fick möjligheten att ta fram en kurs blev den det första steget.
Enligt Pia Bergström är intresset stort och kursen blev snabbt fulltecknad.
Text: Johan Frisk, på uppdrag av forskning.se
