Lean-modellen bättre i sjukvården än inom industrin
Att arbeta mer standardiserat och strukturerat gör det lättare att upptäcka fel. Lean är en sådan arbetsprocess, och modellen används även inom primärvården. Forskning vid Högskolan i Gävle visar att personalen är positiv till modellen och tycker att den ger ökad vårdkvalitet.
Monica Kaltenbrunner Nykvist, doktorand vid Högskolan i Gävle, har undersökt hur mycket av arbetsprocessen lean som införts inom primärvården, och hur detta påverkar personalen och vårdkvaliteten.
Även om implementeringen av varierar på vårdcentralerna i Gävleborg, förvånades hon över hur pass genomfört det ändå är och att personalen är så positiv.
– Primärvården är en ganska komplex del av sjukvården, vanligtvis finns lean på akuten, labb, eller på röntgen, säger Monica Kaltenbrunner Nyqvist.
Lean är en arbetsmetod som går ut på att effektivisera sitt arbetssätt, skala bort onödigt svinn och bli mer effektiva. Tidigare har metoden effektiviserat bilbranschen, men nu tillämpas den mer på att effektivisera människor och deras arbetsmoment.
Lean-metodens popularitet har under det senaste decennierna ökat markant inom både företag och offentlig förvaltning
Begreppet har funnits sedan 1990 och har sitt ursprung i Toyotas utvecklingsstrategi. Namnet kommer från engelskans ”lean meat” dvs kött utan fett, och är en metafor till de mål som man vill att organisationer ska arbeta mot.
Patienten först
Monica Kaltenbrunner Nykvists studie visar att personalen tycker att man är duktig på att se vad patienten värdesätter, vad det är som bidrar till vården på ett positivt sätt för patienten. Personalen tycker också att de är bra på att utveckla och följa rutiner.
– Att arbeta mer standardiserat – att göra likadant – gör det lättare att upptäcka fel. Det kan till exempel handla om att man lägger om såren utifrån de direktiv man har fått.
– Jag fann positiva samband, ju mera man arbetade enligt lean, desto bättre skattade personalen kvaliteten i vården.
Men man saknar ofta en viktig person på enheten som är drivande för att föra in lean i vardagen. I Gävleborg har man valt att anställa lean-samordnare, som via chefen ska föra ut metoden till de anställda.
– Tidigare forskning visar att både chefer och medarbetare är osäkra på vad lean egentligen är eller hur man praktiserar det.
Ständiga förbättringar
Att lösa problem och att ständigt förbättra i teamen är hörnstenar inom lean-processen, och att man utvärderar arbetet. Teamen måste också ha mandat för att förändra sitt arbetssätt.
– Min forskning visar att det inte var så vanligt att man löste problem strukturerat eller att man utvärderade sig själv.
Nu ska Monica Kaltenbrunner Nykvist fortsätta sin forskning med att undersöka hur lean påverkar den psykosociala arbetsmiljön och de anställdas hälsa.
– Inom industrin finns en tendens till att lean kan upplevas negativt för de anställda, genom att skapa mer stress och krav. Inom hälso- och sjukvården visar tidigare studier varierande resultat men lutar lite mer åt det positiva hållet. Det är dock för få studier gjorda för att säga något med säkerhet än.
– Än så länge ger forskningen få svar på hur lean fungerar i vården och vilken inverkan den har. Men det kommer min forskning kunna ge mer svar kring längre fram, säger Monica Kaltenbrunner Nyqvist.
Huvudprincipen inom arbetsmodellen lean är att eliminera slöseri, standardisera och lösa problem. Kärnan i ”lean i vården” är att förbättra processer ur patientens synvinkel och låta medarbetare kontinuerligt förbättra arbetssätten.
Tidigare studier av lean i vården visar att:
* Väntetiderna kortas
* Patientsäkerheten ökade
* Snabbare återhämtning
* Dödligheten minskar
* Det finns också studier som visar att personalen uppskattar arbetsprocessen
För ytterligare information:
Monica Kaltenbrunner Nyqvist, doktorand i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.
Tel: 026-64 85 14, 070-636 31 63, E-post: monica.kaltenbrunner.nykvist@hig.se
