Att dela och kommentera är den nya tidens insändare
Från insändarsidor till Facebook – läsare har alltid varit med och skapat innehåll i medier. Men den nya tekniken ger oss andra möjligheter att delta i medielandskapet. Och att dela är betydligt vanligare än att kommentera.
Relationen mellan nyhetsproducenter och användare pendlar genom historien mellan perioder när användare har mer inflytande över nyheterna, och perioder när de har mindre inflytande. Relationen är därför ständigt i förändring. Producenterna sätter upp en struktur för användarna, men inom det utrymmet kan användarna välja att interagera med vissa nyheter och inte med andra, och interagera på olika sätt.
– Min forskning sker i en period när kommentarsfält på nyhetssajter, efter att ha varit ganska framträdande, verkar vara på tillbakagång. Samtidigt går sociala medier, framför allt Facebook, framåt. Men att läsare är med och skapar innehåll i medier är inget nytt. Insändare var till exempel ganska tongivande i papperstidningarnas barndom. Nu har användares deltagande tagit nya former, säger Susanne Almgren vid Jönköpings universitet.
Kommentar och delning
I sin avhandling har hon bland annat studerat hur användarna kommenterar och delar nyheter via sociala medier. Att dela nyheter på Facebook är tjugo gånger vanligare än att skriva i kommentarsfältet på nyhetssidan eller dela nyheter via Twitter. Det är också tydligt att allt fler nyhetsproducenter tar bort möjligheten att kommentera, men behåller möjligheten att dela.
– På en nyhetssajt är dina kommentarer synliga för alla som besöker sidan. När du delar i dina egna sociala medier syns din åsikt framförallt för dem i ditt sociala nätverk. Det kan vara en orsak till att användare hellre delar än kommenterar. Nyhetsproducenten å sin sida behöver inte, och kan inte heller, ta samma ansvar för att moderera, när kommentarerna på nyheten sker i användarnas egna flöden och inte på tidningens webbplats.
Det vanligaste är att användare kommenterar lokala nyheter om ganska alldagliga händelser. Förändringar i närmiljön, hälso- och sjukvård är ämnen som engagerar, och när man upplever att välfärden inte fungerar. Nyheter om sport och nöje väcker inte alls samma intresse hos dem som kommenterar.
Ifrågasättande av redaktioners urval av nyheter
Lokala nyheter delas sällan på Twitter, utan det är i större utsträckning nyheter från storstadspress och i synnerhet kvällspress som användarna delar vidare på Twitter.
Susanne Almgren har också undersökt hur användare uttrycker sig om hur traditionella medier arbetar, när det gäller vilka nyheter som publiceras och hur dessa presenteras.
– Historiskt sett är det inte konstigt att nyhetsproducenterna inte rapporterar om precis allt, utan gör ett urval åt sina användare. Det är journalistikens funktion, även om olika politiska och ekonomiska intressen förstås haft synpunkter på hur de journalistiska valen görs. Det nya är att i de fall människor inte instämmer i redaktionernas nyhetsurval och sätt att presentera nyheter, så kan de göra sina röster hörda och nå större spridning för sina åsikter, säger hon.
– Samtidigt ska man vara klar över att inställningen till nyheter varierar mellan människor, och mellan olika medier. Ibland kan man få intrycket att ingen litar på nyheter längre, men det stämmer inte.
Med sin avhandling vill Susanne Almgren bidra till en ökad förståelse för hur både nyhetsproducenter och användare förhåller sig till utrymmen för deltagande.
– Jag hoppas att alla som är intresserade av medier och mediers betydelse ska hitta något användbart i det här arbetet. I ett demokratiskt samhälle behövs nyhetsmedier för att människor ska förstå sin omvärld och göra informerade val. Därför är det viktigt att förstå hur relationen mellan användare och nyhetsproducenter fungerar och utvecklas.
Avhandling:
Users and producers: Online News as Mediated Participation
Kontakt:
Susanne Almgren, Högskolan för lärande och kommunikation, susanne.almgren@ju.se, 036-10 18 79
