Antalet personer som får cancer ökar för varje år. Idag är cancer den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige. Förbättrad diagnostik, behandling och överlevnadsprognos gör nu att fler familjer kan leva med cancer under en längre tid. Men en cancerdiagnos påverkar hälsan för hela familjen.
För att ta reda på hur en cancerdiagnos påverkar hälsan hos den sjukes partner har Marie-Louise Möllerberg, Skånes Universitetssjukhus (Verksamhetsområde Hematologi, Onkologi och Strålningsfysik), undersökt vilka sjukvårdskontakter och sjukvårdskostnader partnern hade och vilken diagnos hen fick.
Resultatet visar att partners till personer med cancer hade ökade sjukvårdskontakter och -kostnader både ett och två år efter cancerdiagnosen. Men resultatet är olika beroende på cancerform. Partners till personer med lever-, lung-, coloncancer och gruppen ”övriga cancerformer” hade betydligt ökade sjukvårdskontakter och -kostnader. Ett och två år efter cancerdiagnosen var de vanligaste problemen för partnern milda depressiva episoder, stressreaktioner och hjärtproblem som akuta hjärtinfarkter.
Förändrad livssituation för alla
– Som partner till en cancersjuk måste man alltså vara vaksam på sin egen hälsa också, inte bara på den sjukes hälsa, säger Marie-Louise Möllerberg. Det behöver de här personerna bli uppmärksammade på.
Det visade sig också att familjer anpassar sig för att möta en förändrad livssituation när de lever med obotlig cancer. Personen med cancer fick ökad makt inom familjen i och med att hens behov och önskningar bestämde hur familjen skulle agera den tid de hade kvar tillsammans. Övriga familjemedlemmar satte sina egna behov och önskemål åt sidan för att man skulle få en så bra tid tillsammans som möjligt. De undvek konflikter och pratade inte om sina tankar och känslor. När den cancersjuka personens symtom förvärrades var hen tvungen att prioritera vad hen skulle använda sin energi till, vem de ville ha nära och vem de ville ha en distans till. Även familjemedlemmarna gjorde sådana prioriteringar.
Använde frågeformulär
För att kunna mäta familjernas känsla av sammanhang lät Marie-Louise Möllerberg familjerna svara på ett frågeformulär (S-FSOC-S, Swedish Family Sense of Coherence Scale), som hon översatt och anpassat till svenska förhållanden. Med hjälp av det undersökte hon sambandet mellan känsla av sammanhang i familjen och hopp, ångest eller depressionssymptom. Familjer med stark känsla av sammanhang hade högre grad av hopp och lägre grad av ångest och depressionssymtom.
– Resultatet visar att det är viktigt att ha familjen i fokus under alla stadier av cancersjukdomen, förklarar Marie-Louise Möllerberg. Annars är det mycket stor risk att familjen och familjemedlemmarna får ökad ohälsa. Genom att använda det här frågeformuläret inom cancervården skulle man kunna identifiera familjer som kan behöva professionellt stöd och hjälp.
Avhandlingen:
Families’ life situation when living with cancer: aspects of health and family sense of coherence
Kontakt:
Marie-Louise Möllerberg, miomollerberg@veberod.com, 070-262 66 05
