Svenska damhockeyspelare betalar själva
Kvinnliga ishockeyspelare i Nordamerika har betydligt bättre ekonomiska förutsättningar samt bättre benstyrka och löpacceleration än svenska damishockeyspelare. De svenska spelarna har mindre kroppsfett och får finansiera sitt idrottande själva. Ekonomiskt och strukturellt stöd måste förbättras för att damhockeyn ska utvecklas, säger umeåforskaren Tommy Henriksson.
– De skilda fysiologiska profilerna mellan svenska och nordamerikanska damishockeyspelare speglar förmodligen olika fokus i träningen. Det kan härledas till olika sociokulturella förutsättningar och ekonomiska förutsättningar, säger doktoranden Tommy Henriksson.
Utgångsmaterialet i hans forskning är fysiologiska mätningar och enkäter med 119 kvinnliga ishockeyspelare från Sverige och Kanada samt kvalitativa intervjuer med åtta tränare i Sverige, Kanada och USA.
Resultaten visar att de nordamerikanska spelarna har högre maximal isometrisk benstyrka, bättre löpacceleration och hoppkapacitet i stående längdhopp på ett ben samt högre anaerob uthållighet på is. De svenska spelarna hade istället mindre kroppsfett, mer fettfri massa och högre aerob kapacitet.
– Det är möjligt att den kanadensiska fysiologiska profilen är bättre anpassad för ishockeyprestation än den svenska eftersom enbenstester och stående längdhopp visade sig ha ett starkt samband med skridskoåkning, säger Tommy Henriksson.
Svenska damspelare får betala själva
Forskningsresultaten visar också att fälttester i princip är lika bra som laboratorietester när det gäller att förutsäga skridskoåkningsförmåga.
Avhandlingen pekar på mycket stora skillnader i ekonomiska förutsättningar för kvinnliga ishockeyspelare i USA och Kanada jämfört med i Sverige. De nordamerikanska damspelarna kan tack vare system med studiefinansiering via stipendier få ekonomiskt stöd långt upp i åldrarna, medan de svenska spelarna tvingades bekosta sitt idrottande själva efter att de gått ut gymnasiet.
– Förhoppningsvis kan resultaten i avhandlingen bidra till att man kan nyttja damhockeyns knappa resurser effektivare och förbättra prestationen. Men man kommer inte ifrån att ekonomiskt och strukturellt stöd är faktorer som måste förbättras för att damhockeyn ska kunna utvecklas, säger Tommy Henriksson.
Tommy Henriksson är uppväxt i Malmberget och arbetar idag med fysträning och fysiologiska tester på Umeå Performance Center.
Avhandlingen:
Fysiologiska och sociokulturella förutsättningar för prestation inom damishockey. (Engelsk titel: Physiological- and socio-cultural conditions for performance in women’s ice hockey)
Kontakt:
Tommy Henriksson, tommy.henriksson@umu.se, 090-786 66 11, 070-3735981
