Artikel från Havs- och vattenmyndigheten

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Högre temperatur och sötare vatten gör att förutsättningarna för djur och växter förändras i våra hav. Vissa områden behöver skyddas.

En ny rapport som Havs- och vattenmyndigheten, HaV, beställt visar att till exempel blåmussla, tång och torsk i Östersjön kan påverkas hårt av klimatförändringar.

– I den statliga havsplaneringen försöker vi identifiera områden med särskilda naturvärden och hur dessa påverkas av klimatförändringar. Om klimatmodellerna stämmer så kommer viktiga arter att försvinna från stora områden i Östersjön, säger Jonas Pålsson, utredare på HaV.

Rapporten ”Möjliga klimatrefugier i Östersjön baserat på två olika scenarier” har tagits fram av ett konsultföretag och utgör ett underlag för den statliga havsplaneringen som samordnas av HaV. Havsplanerna ska vara vägledande för havets användning i framtiden och ska bland annat innehålla områden med ”särskild hänsyn till natur”.

Rapporten baseras på en jämförelse mellan vad olika arter tål och de förändringar i salthalt, temperatur och isutbredning som väntas i ett förändrat klimat. SMHI:s modeller ligger bakom beräkningarna över dessa förändrade förhållanden i Östersjön och de bygger i sin tur på klimatmodeller som tagits fram av den Internationella Klimatpanelen (IPCC).

Blåmussla och tång kan försvinna
Enligt rapporten finns risk för stora förändringar fram till nästa sekelskifte, vilket också stämmer överens med tidigare forskning. Blåmussla och tång kan försvinna från hela Bottniska viken. Ålgräs, som ofta kallas havets barnkammare, kan försvinna från dess nuvarande utbredning upp till Stockholmsområdet ända ned till Skåne. Torskens lek försvåras i Östersjön och lekområdet öster om Bornholm hotas, säger Jonas Pålsson, utredare på enheten för havsplanering på HaV.

– Det som är nytt i rapporten är att den ger förslag på så kallade klimatrefugier, områden där de ”gamla” arterna kommer att finnas kvar trots ett förändrat klimat. Genom att skydda dessa områden kan man bevara arter och den biologiska mångfalden, säger Jonas Pålsson.

Rapporten bygger på en tidigare rapport från Göteborgs Universitet som publicerades våren 2017. Den lyfter fram behovet av att hitta och värna klimatrefugier genom havsplaneringen.

Hanöbukten och Midsjöbankarna viktiga områden
Under hösten 2017 gav HaV därför konsultföretaget Medins Havs och Vattenkonsulter i uppdrag att identifiera områden i Östersjön som kan bli viktiga framtida klimatrefugier. Rapporten ger ingen heltäckande bild, utan ett antal nyckelfaktorer har valts ut för att beskriva Östersjöns situation om cirka 80 år: förändringar i salthalt, temperatur och havsisens utbredning. Faktorernas effekt på ett antal viktiga arter har också analyserats; vikare, torsk, sill, skorv, ålgräs, fucus (olika tångarter) och blåmussla.

– Rapporten belyser viktiga områden där arterna kan finnas kvar, som utposter i ett förändrat hav. Två särskilt viktiga områden som lyfts fram som möjliga klimatrefugier i Östersjön är Hanöbukten och Midsjöbankarna söder om Gotland, säger Jonas Pålsson.

– Förändringarna i Östersjön blir, enligt rapporten, väldigt drastiska och även om de bara delvis slår in så blir de ekologiska konsekvenserna stora.

Enligt rapportförfattarna behövs en mer omfattande studie som tar hänsyn till fler arter och faktorer, och även samspelet mellan olika arter, för att få en säkrare bild av Östersjöns utveckling i en klimatförändrad framtid. Detta är en första studie och resultatet bör följas upp.

Fotnot: Uppdraget utfördes genom GIS-analyser baserat på rapporten ”Havsplanering med hänsyn till klimatförändringar” (Havenhand och Dahlgren 2017), SMHI:s modeller och befintlig data från planeringsverktyget Symphony, som används av Havs- och vattenmyndigheten inom havsplaneringen.

Rapporten:
Möjliga klimatrefugier i Östersjön baserat på två olika scenarier

Läs mer:
HaV:s arbete med havsplanering

 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera