Bättre patientsäkerhet inom intensivvård med standardiserade vårdplaner
Kunskapsutvecklingen inom vården har varit stor, men ändå utsätts patienter för skador som hade kunnat undvikas. Standardiserade vårdplaner kan bidra till ökad vårdkvalité och patientsäkerhet men används bara av en femtedel av Sveriges intensivvårdsavdelningar. Men implementeringen av vårdplanerna kräver en hel del, forskning får Uppsala universitet föreslår en hel rada åtgärder. rad åtgärder, enligt forskning från Uppsala universitet.
Petronella Bjurling-Sjöberg, intensivvårdssjuksköterska och patientsäkerhetssamordnare i Södermanlands län, visar i sin avhandling vad som krävs för en ökad och mer effektiv användning av de standardiserade vårdplanerna.
– Standardiserade vårdplaner kan öka vårdkvalitén och patientsäkerheten men implementeringen är resurskrävande. Därför behövs stöd och samarbete. Dessutom måste traditionella hierarkiska strukturer överbryggas så vi kan få till ett sant personcentrerat förhållningssätt och interprofessionellt samarbete.
Standardiserade vårdplaner kan underlätta teamarbete och tillämpning av senaste kunskap, så kallad evidensbaserad praktik., menar Petronella Bjurling-Sjöberkunskap som i sin forskning vill skapa förståelse kring vårdplaner och teamarbete inom svensk sjukvård.
Samtliga svenska intensivvårdsavdelningar deltog i en kartläggning av standardiserade vårdplaner samt faktorer som påverkade utveckling och införande (implementeringen). Dessutom deltog en intensivvårdsavdelning i ett aktionsforskningsprojekt där teamarbetet samt implementering av en standardiserad vårdplan studerades under en femårsperiod. Data samlades från personal och chefer via frågeformulär, olika intervjuer och dagböcker samt från patientjournaler.
Studierna visade att totalt en femtedel av intensivvårdsavdelningarna använde standardiserade vårdplaner men kvalitén varierande, med ibland bristande interprofessionell inriktning, kunskapsunderlag och uppdatering.
Implementeringen var en process riktad mot att skapa ett användbart verktyg, förstå nyttan och skapa nya vanor, vilket krävde entusiasm, resurser och tid. Teamarbetet handlade om att balansera ett sammanvävt ansvar och graden av samarbete berodde på omständigheterna men också på enskilda individer.
En standardiserad vårdplan upplevdes förtydliga olika personalkategoriers roller, öka kunskapen samt förbättra effektiviteten och kontinuiteten.
Behövs stöd i implementeringsprocessen
Avhandlingen visar dock att det är en utmaning att uppnå evidensbaserad praktik och interprofessionellt samarbete. Trots framsteg finns fortfarande stor förbättringspotential. För ökad användning av standardiserade vårdplaner behöver lokala initiativ stödjas och tillräckliga resurser avsättas för utveckling, införande och kontinuerlig uppdatering. Vidare behövs nationellt samarbete, funktionella journalsystem och professionellt stöd i implementeringsprocessen.
Kontakt:
Petronella Bjurling-Sjöberg, petronella.bjurling-sjoberg@pubcare.uu.se, 076-885 75 92
