När krisen kommer
Du har ätit det som fanns hemma i frysen och skafferiet den senaste veckan, men nu gapar hyllorna tomma. Kontanterna tog slut redan efter ett par timmar första dagen efter att hackergruppen slog ut hela betalsystemet. Bilen är sedan i förrgår parkerad på obestämd tid, eftersom det inte finns någon bensin att tillgå. Dessutom har du sett plundringståg i matbutikerna, så dit vågar du dig inte.
Dystopiskt kan tyckas. Men det skulle kunna hända, varnar Joeri van Laere, lektor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde. Hur förberedda är vi egentligen om självklara samhällsfunktioner slutar att fungera? Sådär, enligt Joeri.
– ”Det händer inte mig”, är ju den naturliga tanken hos alla människor. Det är en bedrövlig strategi för att hantera en kris, eftersom det faktiskt kan hända. Inköp kan du alltid skjuta upp ett par timmar eller något dygn. Men vad händer om det där dygnet blir flera dygn och påverkar ett helt samhälle? frågar sig Joeri van Laere.
En forskargrupp, där också kollegor från Mittuniversitet, Linköpings universitet och Combitech ingår, undersöker hur beslutsfattare på olika nivåer ska klara de utmaningar som blir om betalsystemet ligger nere. Till sin hjälp har de både rollspel och datasimuleringar. Det handlar om att lära sig förstå vilka konsekvenser det blir när det inte längre går att betala för nödvändiga saker som mat, bensin och medicin och hur olika sektorer tillsammans kan hjälpas åt att hantera problemen.
”Blir snabbt ganska stökigt”
– Utan ett fungerande betalsystem blir det fort ganska stökigt. Att stoppa huvudet i sanden och tänka att teknikern får lösa problemen kanske fungerar de första timmarna. Vi vill därför samla representanter från dagligvaruhandeln och bensinbolag för att testa några scenarier för att se vad som händer när krisen kommer och hur man tillsammans kan jobba för att lindra konsekvenserna, säger Joeri.
Under seminariet i riksdagen, där flera riksdagsledamöter deltar i en debatt, diskuteras också kontanternas roll.
– Vi har allt färre kontanter i samhället, så vid en kris där betalkorten inte går att använda under en längre tid skulle även kontanterna kunna bli en bristvara. Kontanter kan kännas gammalmodigt, men det kan vara en del av din krisberedskap, precis som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) också rekommenderar.
Just nu håller forskargruppen på att bygga ett spel, som är en kombination av datorsimulering med dominoeffekter och scenarier. Tillsammans med butikschefer från matbutiker och bensinstationer hoppas gruppen på att få fram konkreta åtgärdsidéer kring reservrutiner – både för sin egen del men också för sina kunders räkning. MSB har även gett Högskolan i Skövde i uppdrag att ta fram en handledning i hur man kan applicera spelet på andra scenarier eller problem så som pandemi eller elbrist.
Kontakt:
Joeri van Laere, joeri.van.laere@his.se, 0500-448355
