Oro för framtiden vanligt bland äldre med långvariga alkoholproblem
Människor med långvariga alkoholproblem plågas ofta av fysisk och psykisk ohälsa, ensamhet och rädslor för att dö en alkoholrelaterad död. Det visar en avhandling där medelålders och äldre kvinnor och män med långvariga alkoholproblem själva berättar om sitt drickande, sig själva och sina liv.
– De som har levt länge med alkoholproblem har ofta stora tvivel på sin egen förmåga att komma ur missbruk och de saknar dessutom ofta sociala kontakter med familj och i många fall saknas också stöd från samhället. Det här är en grupp som står långt från idealbilden om det goda åldrandet och en viktig grupp att nå med insatser, säger Magdalena Bergström, doktorand vid Institutionen för socialt arbete vid Umeå Universitet.
Tvivlar på framtiden
I sitt avhandlingsarbete har hon gjort livsberättelseinspirerade intervjuer med 19 kvinnor och män mellan 56 och 69 år som själva upplever sig ha långvariga och pågående alkoholproblem.
Resultaten visar att intervjupersonerna pendlar mellan bristande tro på att de kan få en bättre tillvaro och önskningar om förändring av drickandet och livssituationen i övrigt. Intervjupersonernas syn på framtiden är sammanflätad med tankar kring alkoholanvändningen. Fortsatt drickande är förknippat med lidande och en för tidig död medan nykterhet är associerat med möjligheter att förbättra sina relationer till anhöriga samt att få ett bättre liv i allmänhet.
De få intervjupersoner som fortfarande hade kontakt med nära anhöriga eller som hade funnit sig till rätta på behandlingshem eller i självhjälpsgrupper framhåller dessa kontakter som mycket betydelsefulla för deras strävan efter att komma till rätta med sina alkoholproblem.
Saknar stöd från sociala nätverk
Viljan till förändring kantas dock många gånger av tvivel på sin förmåga. De flesta intervjupersoner har under livets gång gjort flertal försök att bli nyktra utan att hitintills ha lyckas. På grund av sina dryckesproblem och sin ålder var flertalet intervjupersoner sjuk- eller ålderspensionärer. Därtill saknar många stödjande sociala nätverk då vänner och anhöriga utan alkoholproblem har dragit sig undan. Detta innebär att flera intervjupersoner står utan sociala nätverk som kan stödja ambitioner om att dricka mindre eller inte alls.
Magdalena Bergström anser att de intervjupersoner som står utan behandlande insatser och som saknar kontakt med anhöriga eller självhjälpsgrupper är i stort behov av stöd och hjälp från samhället. På det hela taget påminner intervjupersonernas vardagsliv väldigt lite om nutidens ideal där människor förväntas planera för sin ålderdom och hålla sig friska och aktiva så länge som möjligt.
– Medelålders och äldre personer med alkoholproblem omgärdas av negativa föreställningar vilket är till nackdel vad det gäller att få tillgång till vård och behandling för att förändra sina dryckesvanor, säger Magdalena Bergström.
Kontakt:
Magdalena Bergström, magdalena.bergstrom@umu.se, 070-637 65 33
