Miljontals människor över hela världen får fel vård för ländryggsmärta. Många behandlingar orsakar mer skada än nytta och är onödigt kostsamma för vården – när de flesta skulle bli helt bra med hjälp av träning och strategier för att hantera smärtan.
Den internationella granskningen har gjorts av ett 30-tal ledande experter inom ryggforskning från olika länder och publiceras som en artikelserie i The Lancet. Den sätter ljuset på att sjukvårdssystemen i många länder idag använder värdefulla resurser på att finansiera undersökningsmetoder och behandlingar som vetenskapen har bevisat vara ineffektiva och i vissa fall till och med skadliga.
Majoriteten blir bra med träning
– Majoriteten av dem som får ont i ryggen blir helt bra med hjälp av träning och olika strategier för att hantera smärtan. Men ofta ges dessa patienter istället en mycket aggressivare behandling som ibland riskerar att förlänga förloppet, säger Birgitta Öberg, professor i fysioterapi vid Linköpings universitet och en av författarna till artikelserien.
Ryggbesvär är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning och sjukskrivning i världen idag, större än till exempel flera vanliga cancerdiagnoser tillsammans. Andelen funktionsnedsatta på grund av ryggbesvär har mer än fördubblats de senaste 25 åren och den fortsätter öka.
Det finns en övertro på kirurgi
Det finns en övertro hos patienter och hos en del av dem som behandlar patienterna om behovet av röntgendiagnostik och kirurgi som enda behandling för ryggbesvär. Det finns dock inga vetenskapliga bevis för att rutinmässiga röntgenbedömningar förbättrar utfallet för patienterna, men det leder till ökad risk för onödig behandling, framhåller författarna.
– Kirurgi skall endast erbjudas till en mindre och väl utvald patientgrupp där bedömningen visat på mer allvarliga symtom. I Sverige opereras cirka tio procent av den totala gruppen med ryggbesvär. För majoriteten är det angeläget att man alltid uttömmer effekten av fysioterapi innan man tar ställning till mer omfattande behandling av till exempel diskbråck, spinal stenos och andra långvariga tillstånd. Sjukvården måste våga stå emot patienternas egen önskan om röntgen och kirurgi som behandling, då vi vet att prognosen oftast är godartad och att olika former av träning många gånger är mest effektivt, säger Birgitta Öberg.
Stora samhällskostnader
Den totala samhällskostnaden för en period med ryggbesvär är i snitt totalt 65 000 kronor i Sverige, varav kostnader för sjukskrivning och förtidspension utgör cirka 75 procent. Variationerna i de totala samhällskostnaderna är väldigt stora, från 10 000 kronor upp till 400 000 kronor, där de högre kostnaderna gäller för de som genomgått kirurgiska behandlingar.
– Det är bevisat att det är bra att fortsätta att vara aktiv vid ryggbesvär och det behövs ett bra samarbete mellan arbetsgivare och vårdgivare för att möjliggöra tidig återgång till arbete för dem som drabbats. Vidare så är det viktigt att nya bedömningsmetoder och behandlingar inte införs innan de har blivit ordentligt utvärderade, säger Birgitta Öberg.
Artikelserien:
”The Lancet Low Back Pain Series”, The Lancet Low Back Pain Series Working Group, The Lancet, publicerad online 21 mars 2018, inkluderar:
Artikel 1: “What low back pain is and why we need to pay attention”, Jan Hartvigsen, Mark J Hancock, Alice Kongsted, Quinette Louw, Manuela L Ferreira, Stéphane Genevay, Damian Hoy, Jaro Karppinen, Glenn Pransky, Joachim Sieper, Rob J Smeets, Martin Underwood on behalf of the Lancet Low Back Pain Series Working Group,
Artikel 2: “Prevention and treatment of low back pain: evidence, challenges, and promising directions”,Nadine E Foster, Johannes R Anema, Dan Cherkin, Roger Chou, Steven P Cohen, Douglas P Gross, Paulo H Ferreira, Julie M Fritz, Bart W Koes, Wilco Peul, Judith A Turner, Chris G Maher on behalf of the Lancet Low Back Pain Series Working Group,
Artikel 3: “Low back pain: a call for action”, Rachelle Buchbinder, Maurits van Tulder, Birgitta Öberg, Lucíola Menezes Costa, Anthony Woolf, Mark Schoene, Peter Croft on behalf of the Lancet Low Back Pain Series Working Group,
Kontakt:
Birgitta Öberg, professor i fysioterapi, birgitta.oberg@liu.se, 013–28 28 98 eller 0708–99 39 77
Hans Tropp, överläkare och adjungerad professor i ortopedi, hans.tropp@regionostergotland.se, 010–103 41 74 eller 076–855 18 74 (inte artikelförfattare, men involverad i forskningen bakom)
