Avfallsanläggningar kan bli framtidens råvarukällor

Deponier och öppna avstjälpningsplatser dominerar fortfarande som det mest attraktiva  globala avfallshanteringsalternativet, trots att deras långsiktiga miljöpåverkan i form av utsläpp av växthusgaser och förorenade lakvatten är betydande.

En stor del av det miljöfarliga avfall som dumpats i deponier kan dock återvinnas som energi eller återanvändas som värdefulla råvaror i olika industrier, menar Yahya Jani, doktor i miljövetenskap och kemiteknik.

Yahya Jani föreslår i sin avhandling Deponiåtervinning är framtiden utgrävning av deponier som ett verktyg för att uppnå ett slutet kretslopp i en cirkulär ekonomimodell. Att betrakta deponiavfallet som en potentiell resurs snarare än som ett problem är en röd tråd i Yahyas forskning.

Deponiåtervinning är framtiden
– Mer än 50 procent av det avfall som dumpas på deponier och gamla öppna avstjälpningsplatser kan återvinnas som energi eller återanvändas som råvaror i olika industrier, säger Yahya Jani. Dessa material kan användas som sekundära resurser för olika industrier istället för att glömmas bort eller betraktas som skräp.

Hans forskning inkluderar också utvinning av metaller från Smålands konst- och kristallglasavfall och avfallsfinfraktioner (små partikelstorlekar).

– Jag utvecklade en metod som kan extrahera 99 procent av metallerna från glasavfallet som dumpades i Pukebergs glasbruk och publicerade dessa resultat, berättar Yahya. Det är den första publicerade artikeln i hela världen om återvinning av metaller från konst- och kristallglas.

I sin forskningsstudie i Glasriket använde Yahya också en kemisk extraktion för att återvinna metaller från en blandning av spillglas och jord av partikelstorlekar mindre än 2 mm. Den tekniken handlar om blanda gammalt avfallsglas med kemikalier som minskar smältpunkten i avfallsglaset och hjälper metallerna att släppa från glaset.

Glasavfall från gamla tv-apparater
– Metoderna som jag har utvecklat för att extrahera metaller från Småland glasavfall kan användas för att extrahera metaller från alla typer av glas, som i gamla TV-apparater och datorer. Därför kan denna metod utvecklas vidare i en industrianläggning för återvinning av både glas och metaller i hög renhet. Detta kan också bidra till att återskapa Smålands glasindustri genom att tillhandahålla denna industri med billiga råvaror. Dessutom bidrar utvinningen av material från gamla deponier till att sanera dessa platser och minska miljö- och hälsopåverkan.

Enligt Europeiska kommissionen 2017, hamnar 60 procent (det vill säga 1 800 miljoner ton) av det årliga producerade avfallet från 500 miljoner invånare i EU i deponier. I sin avhandling visar Yahya att utvinning av värdefulla material från detta avfall skulle kunna bidra till att minska utarmningen av jordens naturresurser, samt minska utsläppen av växthusgaser från deponier som koldioxid och förorenade lakvatten, som är ansvariga för föroreningar av vattenresurser. Sanering av dessa platser kommer att bidra till att markant minska såväl hälso- som miljöpåverkan.

Resultatet av Yahyas avhandling belyser behovet av att betrakta det dumpade avfallet som en sekundär resurs, och deponier och dumpningsplatser som framtida bankkonton där framtida råvaror kan utvinnas i stället för att anses vara en belastning för människors hälsa och miljö.

Avhandlingen:
Landfills and glass dumpsites as future bank accounts resourses – waste characterization and trace elements extraction

Läs mer om forskning kring återvinning av deponier: The Environmental Science and Engineering Group (ESEG)

Kontakt:
Yahya Jani, doktor i miljövetenskap och kemiteknik, yahya.jani@lnu.se, mobil: 076 222 07 64