Förskolebarn skapar sina egna normer och regler – utan de vuxnas insyn. Och det är inte alltid de överensstämmer med den moral förskolepersonalen har i uppgift att förmedla, visar en studie vid Göteborgs universitet.
I läroplanen för förskolan tillskrivs de vuxna en viktig funktion i den moraliska fostran av barn, att de ska agera som moraliska förebilder och för att skapa gemensamma normer för gruppen.
– Men förskolebarnen är själva aktiva i sitt sätt att hantera moraliska frågor, normer och dilemman. De övertar därmed inte en moral som finns i samhället utan de omförhandlar den och skapar egna, komplexa moraliska ordningar, säger avhandlingens författare Magnus Karlsson.
Studerade samspelet på en förskola
För att förstå hur moraliska frågor och dilemman hanteras på förskolan har han studerat det sociala samspelet på en svensk förskola. Studien bygger på etnografiskt fältarbete och videoobservationer av vardagliga barn- och vuxenstyrda aktiviteter, som samlingar, lek och spelsituationer.
Ett antal av de observerade situationerna har sedan valts ut som exempelvis två situationer där flickor spelar sällskapsspel och en samlingssituation där vuxna tillsammans med barn hanterar händelser som skett i barnens lek. Detta för att mer ingående studera barns moraliska arbete sinsemellan och tillsammans med vuxna när de tillsammans försöker hantera moraliskt problematiska handlingar som exempelvis regelöverträdelser i lek.
– Förskolebarnens moralarbete är nära knutet till deras sociala relationer i lekaktiviteterna. Där skapar de egna normer för sina relationer vilka ibland kan skilja sig från vuxnas moral och perspektiv, som när de hanterar regelöverträdelser i spel där olika moraliska frågor aktualiseras. De moraliska frågorna är knutet både till rättviseaspekter i själva spelet och på samma gång hur man ska vara som en bra kompis, säger Magnus Karlsson.
Barnen bröt mot förskolans moral
Han visar i avhandlingen även hur vuxna gör barn moraliskt ansvariga för att ha brutit mot förskolans moraliska ordning och regler för lek, vilket bland annat gäller de känslor – att bli ledsen – ett antal barn antas ha åsamkat en flicka genom att ha nekat henne till att vara med i lek. Samtidigt visas hur barn har olika strategier, ibland alternativa, att hantera vuxnas institutionella fostran på förskolan.
Avhandlingen visar generellt hur barn förhåller sig till, förhandlar om och omtolkar olika moraliska ordningar och regler i vardagen på förskolan. Detta moraliska arbete mellan barn sker ofta subtilt och kan utspela sig över längre tid utanför vuxnas insyn. Det visas i en av delstudierna där två flickor med hjälp av en mängd olika resurser som tal, kropp och det fysiska utrymmet formerar sig i en tvåpartsformation gentemot en tredje flicka som försöker bli mer delaktig i deras lek och relation.
Avhandlingens resultat kan på så sätt bidra till att pedagoger får mer kunskap och blir medvetna om moraliska frågor och värden som kan vara viktiga inte bara för barn själva, utan också för förskolans verksamhet.
– Jag tror inte barn har en egen enhetlig moral eller vuxna heller för den delen. Läroplanen uttrycker snarare en mängd komplexa värden barn ska lära sig och som de aktivt förhåller sig till. Tanken är att barn skapar egna värden i sin kamratkultur i tät dialog och med inspiration från vuxnas kultur och normer, säger Magnus Karlsson.
Avhandlingen:
Magnus Karlsson lägger fram sin avhandling Moraliskt arbete i förskolan. Regler och moralisk ordning i barn-barn och vuxen-barn interaktion vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik fredagen den 20 april kl. 13. Plats: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen hus A, källarplan, Göteborgs universitet.
Kontakt:
Magnus Karlsson, magnus.karlsson@ped.gu.se, 0702-924710
