Högre pensionsålder om arbetsgivare tar ansvar för sjukersättning
Förslaget om höjd pensionsålder aktualiserar frågan om arbetsförmåga och hälsa i slutet av arbetslivet. Vad händer med de som inte kan arbeta, fast de skulle vilja? En ny modell för sjukersättning kan ge arbetsgivarna större drivkrafter att förebygga ohälsa och för tidiga utträden ur arbetslivet.
Forskning visar att fler personer har valt att ta ut sin pension innan 65 år efter det att kraven på sjukersättning höjdes. I synnerhet gäller det för låginkomsttagare med sjukskrivningshistorik.
– Efter åtstramningarna i sjukersättningen har inkomstpensionen blivit en viktig säkerhetsventil för många med nedsatt arbetsförmåga. Pensionsgruppens förslag innebär att denna säkerhetsventil kommer att stängas. I förslaget nämns den problematiken, men det saknas konkreta strategier eller lösningar som riktar sig mot dessa personer, säger Johannes Hagen, universitetslektor i nationalekonomi på Jönköping University.
Stärkt drivkraft för arbetsgivaren
Tillsammans med Hannes Malmberg, postdoktor i nationalekonomi vid Stanford, presenterar han i en rapport en ny modell för sjukersättning, för att stärka arbetsgivarnas drivkrafter till att behålla äldre arbetskraft.
En grundläggande problematik som Hagen och Malmberg utgått ifrån i sin analys är att staten, snarare än arbetsgivaren, bär den största delen av kostnaden för sjukersättningen. Det gör att arbetsgivare har relativt svaga ekonomiska drivkrafter jämfört med staten för att hålla nere sjukersättningstalen.
I rapporten föreslår Hagen och Malmberg ett system där ett större kostnadsansvar för sjukersättningar läggs på arbetsgivarna. Med kommunsektorn som exempel, visar man hur specifika incitament ska stärka drivkrafterna till att minska sjukskrivningsantalen.
– Vi föreslår ett system där kommuner och landsting själva ansvarar för sina anställdas sjukersättningskostnader när dessa är högre än förväntat. Arbetsgivare som har lägre faktiska kostnader än förväntat belönas på motsvarande sätt genom ersättning från staten. Staten bär alltså fortfarande den fulla kostnaden för sjukersättningen i sin helhet, medan kommuner och landsting bär den fulla kostnaden av extra sjukersättningar. Förväntade kostnader beräknas utifrån personalens sammansättning när det gäller exempelvis ålder, kön och utbildningsnivå, säger Johannes Hagen.
Ska möjliggöra höjd pensionsålder
– Förhoppningen med vårt förslag är att det ska möjliggöra en höjd pensionsålder, samtidigt som sjukersättningssystemet skyddar de verkligt behövande på ett träffsäkert sätt. Vi vill också få till en diskussion som leder mot att pensionssystemet och socialförsäkringssystemet samverkar. Modellen är lätt att implementera och vi hoppas att den kommer att övervägas, säger Johannes Hagen.
SNS är en mötesplats för kunskapsbaserad dialog om centrala samhällsfrågor och medlemmarna består av företag, myndigheter och organisationer. Rapporten från Johannes Hagen och Hannes Malmberg är del inom SNS-projektet ”Nya utmaningar för pensionssystemet” som tar upp frågor kring både tjänstepensionen och den allmänna pensionen.
Fotnot: Pensionsgruppen består av ledamöter från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna.
Rapporten:
Hur kan tidiga hälsorelaterade utträden ur arbetslivet minskas?
Kontakt:
Johannes Hagen, fil.dr och forskare i nationalekonomi vid Jönköping International Business School, Jönköping University, johannes.hagen@ju.se, 036-10 18 26
