Är sockerberoende tillräckligt för en diagnos?

Kan man vara beroende av socker? Frågan har debatterats i flera decennier utan att få något entydigt svar. Kanske är det dags att överge det kontroversiella begreppet.

Att människor kan vara beroende av droger är det få som tvivlar på, men på senare år har även andra aktiviteter kvalat in som beroenden.

Spelmissbruk klassades som ett beroende 2013 och från och med 1 januari 2018 ingår problem med spel om pengar i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, vilket gör att kommuner och landsting tvingas erbjuda stöd och behandling. I  juni 2018 meddelade WHO att dataspelsberoende klassas som en sjukdom i organisationens nya version av diagnosmanualen ICD.

Sockerberoende och shoppingberoende

När spelmissbruk blev en del av beroendefamiljen fanns farhågor om att det skulle öppna för andra ”s”, närmare bestämt sockerberoende och shoppingberoende. Men sockerberoende har, trots en flitig användning av begreppet, aldrig godkänts som diagnos.

Fred Nyberg är professor emeritus i biologisk beroendeforskning vid Institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet.

Socker påverkar hjärnan

– Man vet att även sötsaker påverkar endorfiner och dopamin i hjärnan ganska analogt jämfört med andra substanser som alkohol och droger, även om inte lika starkt. Sedan är det också olika starkt för olika individer.

Även om Fred Nyberg menar att det finns personer som har ett beroende av sötsaker är han tveksam till en diagnos.

– Jag vet inte om samhället skulle klara av en sådan sak, jag tror att det skulle öka köerna i en redan överbelastad vårdkedja. Men för den skull får vi inte förneka problematiken.

Spelberoende är en diagnos

Varför har spelande fått en diagnos, men inte socker? Båda orsakar en betydligt svagare utsöndring av dopamin än droger. Enligt Fred Nyberg är det de sociala och yrkesmässiga konsekvenserna som skiljer dem åt.

– Vid spelberoende drabbas familjen; man riskerar att hamna på bar backe och det ökar risken för en komplicerad psykisk situation. När det gäller sötsaker kan man diskutera hur man stör sin omgivning, det är åtminstone inte lika uttalat.

Inget kemiskt beroende

Claude Marcus, professor i pediatrik vid Karolinska institutet, är än mer skeptisk till en diagnos för sockerberoende.

– Det är inte frågan om ett kemiskt beroende här, ämnen som ger ett sånt beroende har en starkare effekt ju mer direkt de kommer till hjärnan. Med socker är det precis tvärtom, om du äter socker kan du få en kick av det men om du sprutar in socker får du inte någon som helst kick i hjärnan.

Har blivit en språkfråga

I och med diagnosen spelberoende har, menar Claude Marcus, begreppet missbruk breddats. Därmed har frågan om beroende gått från kemi till att bli en språkfråga.

– För spelberoende handlar det om ett repetitivt beteende som är skadligt för samhället och då har vi sänkt kraven för missbruk, säger Claude Marcus.

Att kraven har sänkts innebär dock inte att sockerberoende ska bli en diagnos.

– Det finns inget bra med att införa en sådan diagnos, den som säger att han är sockerberoende vill oftast ha en kombination av socker, fett och en gnutta salt. Om man breddar beroendebegreppet för mycket förlorar det sin mening.

Vad skulle krävas för att socker ska klassas som beroendeframkallande?

– Då måste man hitta specificiteten att det är just socker man är beroende av, att skilja på socker och matberoende. För det andra ska man helst ha ett bestående sug efter sockret. Vi vet att om du håller upp med att äta socker ett tag så försvinner suget efter någon vecka, så är det inte med något annat biokemiskt beroende. Så det finns många kriterier som skulle behöva uppfyllas.

Claude Marcus var en av de forskare som medverkade i en rapport från SNF, Swedish Nutrition Foundation, publicerad 2015. Rapporten finansierades av branschorganisationerna Livsmedelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandel och kom fram till att det inte finns några vetenskapliga studier på människa som bekräftar att socker orsakar ett beroende.

Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds Universitet, anlitades för att faktagranska rapporten. Hon ansåg att det fanns bevis för sockerberoende och vägrade skriva under.

Processad mat med mycket socker

Idag är Charlotte Erlanson-Albertsson beredd att överge diagnosen sockerberoende för det som på engelska kallas ”food addiction”.

– Jag tycker inte att vi ska kalla det för ett sockerberoende för det är inte socker de är beroende av utan mat som innehåller socker, så vi borde kalla det matberoende, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

Men beroendet gäller inte vilken mat som helst utan den som är kraftigt processad och innehåller en hög andel socker och fett.

– Den här väldigt koncentrerade maten är anrikad, ingen naturlig produkt har så höga koncentrationer. Det hade varit bättre om man hade kommit på en bättre svensk översättning, för det är inte vilken mat som helst.

Något arbete med att ta fram en sådan diagnos pågår inte, vad Charlotte Erlanson-Albertsson känner till, men om det fanns en skulle hon gärna delta.

Bitten Jonsson, sjuksköterska och beroendespecialist, är den som tillsammans med Charlotte Erlanson-Albertsson har slagits hårdast för diagnosen sockerberoende. Hon vill inte använda något annat begrepp.

– Det vore livsfarligt, för det är socker och vitt mjöl som är farligt. Jag tycker att man ska lyfta sockerberoende ännu mer.

Bitten Jonsson har behandlat patienter för sockerberoende i drygt 20 år, på senare år har hon gått över till att utbilda andra terapeuter.

Hur har synen på sockerberoende förändrats?

– I den offentliga sfären, hos livsmedelsverket och sjukvården och socialtjänsten har det inte accepterats officiellt, men genomslaget hos människor blir bara större.

Att sockerberoende ska accepteras som diagnos har hon inga förhoppningar om.

– Det ligger ljusår bort. Men det är oetiskt att inte diagnosticera för då kommer man välja fel behandlingsmetod. Om jag har patienter med beroende och får jag inte invagga dem i en falsk förhoppning att de ska kunna äta vad som helst senare.

Polariserad debatt

Elisabet Jerlhag Holm, docent vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet, var den som gick igenom forskningen om sockerberoende i arbetet med den omdiskuterade rapporten för SNF. Hon beskriver debatten om sockerberoende som polariserad.

– Det känns som att det finns två väldigt tydliga läger som inte kommer överens, vissa säger att socker ger ett extremt beroende och andra att det inte gör det.

Hennes slutsats, efter att ha gått igenom litteraturen, blev att det finns forskning som tyder på att socker kan vara beroendeframkallande men det behövs fler studier. Den slutsatsen gäller fortfarande. Själv forskar hon på aptitreglerande hormoner, vilka skulle kunna vara en mekanism i skapandet av ett missbruk.

Kan man kalla det ett matberoende istället?

– Det är åt det hållet forskningen svänger. När man tittar på litteraturen kring palatable food handlar det om hur man äter maten.

Vad skulle en diagnos betyda?

– Den skulle innebära mycket för synen på personer som har en annorlunda ätprofil, att man inte ser dem som dåliga karaktärer som man såg på alkoholberoende förut, utan betraktar dem som sjuka.

Finns det en risk att man urvattnar begreppet beroende?

– Fast är det ett beroende så är det ett beroende, men det gäller att man har vetenskapligt stöd.

Text: Johan Frisk, på uppdrag av forskning.se