När floden kräver rättigheter
Vem för naturens talan när kortsiktiga ekonomiska lösningar vinner över långsiktiga ekologiska investeringar?
– Att ge floder rättigheter kan vara en startpunkt för att ge naturen en egen politisk röst, säger Viktorija Kalonaityte, som undersökt hur miljöaspekter bättre kan tas i beaktande.
Hittills har människan – och kulturens sfär – betraktats som överordnade naturen, som i sin tur antingen skulle skyddas eller exploateras. I vår tid, antropocen, tycks vi dock inte ha lyckats särskilt väl som förvaltare av vår natur och planet.
– Antropocen är en föreslagen geologisk epok, människans tidsålder, förklarar Viktorija Kalonaityte. Den definieras som den tid då mänskligheten har blivit den i särklass starkaste geologiska kraften som lämnar outplånliga spår på jorden som helhet, bland annat genom global uppvärmning. Den har ingen vedertagen gräns, men man brukar säga att den ofta räknas från den industriella revolutionen på sent 1700-tal till nu.
Men vad skulle hända om naturen fick jämbördig juridisk status jämte personer och organisationer?
Omprövning av relationen mellan natur och kultur
Viktorija Kalonaityte, universitetslektor i organisation och ledarskap vid Linnéuniversitetet, har nyligen fått en artikel publicerad där hon undersöker hur miljöaspekter bättre kan tas i beaktande. I artikeln diskuterar hon hur begreppet antropocen kan tillföra en förnyelse av organisationsteori och politiskt beslutsfattande genom en radikal omprövning av relationen mellan natur och kultur.
Det senaste året har det debatterats vad bör räknas som juridiska personer – förutom människor och organisationer. År 2017 fick två floder i Indien och en i Nya Zeeland denna status, och i USA har Coloradofloden gått till rätten i hopp om att få samma rättigheter.
Naturens egen röst
– Att ge floder rättigheter kan vara en startpunkt för att ge naturen en egen politisk röst, tror Viktorija Kalonaityte. Det kanske inte är en så bekväm lösning ur ett kortsiktigt samhällsekonomiskt perspektiv, men det är en intressant tanke. En juridisk person kan föra egen talan, ha egna intressen och ställa krav på politiker.
Hittills har man enbart beviljat denna status till organisationer, och det är just organisationer – vanligen företag – som förknippas med utsläppen som är en starkt bidragande faktor till antropocen. Skulle ekologiska system få samma status, skulle där finnas potential att med en förnyad styrka driva debatten från ekonomisk kortsiktighet mot ekologisk långsiktighet.
Viktorija Kalonaityte artikel är ett av fem bidrag som introducerar begreppet antropocen inom organisationsteori.
Kontakt:
Viktorija Kalonaityte, universitetslektor, viktorija.kalonaityte@lnu.se, 070-736 31 14
