Hälften av alla över 65 år lider av yrsel och problem med balansen. Metoden för att identifiera orsaken till yrselproblemen kan ibland vara smärtsam och ge hörselskador. Lösningen kan vara en liten vibrator bakom örat, visar forskning vid Chalmers.
Hörseln och balanssinnet är nära förbundna med varandra. För patienter med yrsel utnyttjas detta för att ställa diagnos på sjukdomar i balansorganet. Ofta görs då ett hinnsäckstest, också kallat VEMP, Vestibular Evoked Myogenic Potentials. I ett VEMP-test används höga ljud för att ge muskelsammandragningar i hals- och ögonmuskler, som utlöses av en reflex från balansorganens hinnsäckar. Chalmersforskarna har nu istället använt benledningsljud för att nå bättre resultat.
Vibrator bakom örat
– Vi har utvecklat en ny typ av ljudvibrator som sätts bakom örat på patienten under testet, säger Bo Håkansson, professor i forskargruppen för medicinska signaler och system på Chalmers. Vibratorn är liten, kompakt i storleken och optimerad för att ge en tillräckligt hög ljudnivå vid så låga frekvenser som 250 Hz. Tidigare har det inte funnits någon mätutrustning som är direkt anpassad för den här typen av undersökningar av balansorganet.
Benledning innebär att ljudvågor omvandlas till vibrationer i skallbenet och stimulerar hörselsnäckan inne i örat på samma sätt som när ljudvågor går den vanliga vägen via hörselgången, trumhinnan och mellanörat. Detta utnyttjas bland annat i de hörapparater som utvecklats av Bo Håkansson. Forskarnas studie visar nu att benledning har stora fördelar även inom yrseldiagnostik.
Sjukdomar i balansorganen vanlig orsak
Varannan person över 65 år drabbas av yrselsymptom, men orsaken kan av flera skäl vara svår att fastställa. I hälften av fallen beror yrseln på sjukdomar i balansorganen, men dagens diagnosmetoder har brister eller innebär risker och obehag för patienten. Exempelvis kan undersökningar då höga ljudnivåer används orsaka bestående hörselskador eller vara omöjliga att dra slutsatser ifrån om patienten förutom yrsel har vissa typer av hörselnedsättningar.
– Tack vare benledningstekniken kan ljudnivåerna som patienterna utsätts för minimeras. Det som närmast kan låta som en kulspruta i öronen upplevs nu istället betydligt mer behagligt. Den nya ljudvibratorn ger en maximal hörselnivå på 75 decibel och undersökningen kan ske vid hela 40 decibel lägre nivå än dagens metod med luftlett ljud i hörlurar. Det finns då ingen risk att undersökningen i sig orsakar hörselskador, säger Karl-Johan Fredén Jansson, som gjort alla mätningarna i projektet.
Säkrare mätresultat för barn
– Till fördelarna hör också att ljudvibratorn ger säkrare mätresultat för barn och att även patienter som har mekaniskt nedsatt hörselfunktion, till följd av kroniska öroninflammationer eller medfödda missbildningar i hörselgång och mellanöra, kan få en diagnos för sin yrsel, säger Bo Håkansson.
Ljudvibratorn är kompatibel med standardiserad utrustning för balansdiagnostik inom sjukvården, vilket gör den enkel att använda. Kostnaden för den nya tekniken bedöms dessutom vara lägre än motsvarande utrustning som används idag.
En pilotstudie har genomförts och nästa steg är att göra en patientstudie i samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, där 30 friska och normalhörande deltagare ingår.
Inom sjukvården används idag två varianter av undersökningen: luftlett ljud genom hörlurar eller benlett ljud via en ljudvibrator som fästs mot huvudet. När luftlett ljud används krävs höga ljudnivåer, vilket är obehagligt för patienten. För benlett ljud är ljudnivåerna lägre, men utrustningen som hittills finns tillgänglig på marknaden är stor och klumpig och därför svår att använda. Dessutom krävs flera mätningar för att registrera muskelkontraktioner i både hals- och ögonmuskler.
Den nya diagnosmetoden innebär att ny vibratorteknik används, som är mindre i storlek och kan generera benledningsljud vid lägre frekvens (250 Hz), där muskelreflexerna är lättare att framkalla.
Artikeln
Den vetenskapliga artikeln “VEMP using a new low frequency bone conduction transducer” har publicerats av Dove Medical Press, i tidskriften Medical Devices: Evidence and Research.
Kontakt
Bo Håkansson, professor på institutionen för elektroteknik vid Chalmers, boh@chalmers.se
Karl-Johan Fredén Jansson, post doc på institutionen för elektroteknik vid Chalmers och ansvarig för kliniska studier, karljohf@chalmers.se