Bäst med morän i vägarnas stödremsor
Morän är bättre än bergkross i det material som omger vägkanterna. Stödremsan behöver inte bara ha god bärighet utan framför allt ha hög täthet, enligt en forskningsrapport från VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut.
– Det mesta är granit och morän, för att citera Lars Winnerbäck, men det här fallet lutar vi åt morän, säger Håkan Arvidsson, projektledare för den laboratoriestudie som VTI har tagit fram på uppdrag av Trafikverket.
Eftersom trafikfordonen normalt sett inte ska köra på stödremsan är stabiliteten mindre viktig än permeabiliteten, det vill säga säkerställa avvattning mot diket och förhindra att vatten tränger in i vägkroppen. Annars kan vägens bärighet försämras.
Bra för vattenavrinning
Jämfört med bergkross är morän mindre genomsläppligt för vatten. Orsaken till det kan vara att bergkrossens mineralkorn är mer flisiga som lämnar större hålrum. Moränen har avslipade rundade korn som därmed packar sig bättre.
Stödremsan har även andra funktioner. Den ska skydda asfaltkanten, utjämna nivåskillnader och visa var vägbanan tar slut. Speciellt på smalare landsvägar ska den också ge utrymme för fotgängare att ta sig fram vid mötande trafik.
Bra för motorcyklister
Materialet i stödremsan ska hålla sig kvar och inte hamna på asfalten. Det är viktigt av trafiksäkerhetsskäl. Inte minst för motorcyklister som kan riskera att åka av vägen på grund av rullgrus och minskad friktion.
Bakgrunden till projektet var att en kontroll från Trafikverket visade att stödremsorna inte höll måttet. Inte mindre än 75 procent av proverna underkändes – framför allt på grund av för låg halt av finkornigt material.
Bra bundet, troligtvis
Projektet har därför redan lett till ändrade krav för stödremsan. Nu är även finkornigare sortering än tidigare är tillåten. Rätt sortering, det vill säga önskad sammansättning av olika kornstorlekar, är också av betydelse.
– Vi vill gärna gå vidare med att testa fler varianter av både bergkross och morän och även göra fälttester för att få resultaten bekräftade. Och så skulle vi titta på hur bra materialet i stödremsan är bundet så att det inte riskerar att hamna på asfalten, säger Håkan Arvidsson.
Studie:
Stödremsa – Laboratoriestudie av täthet och bärighet
Kontakt:
Håkan Arvidsson, laboratorieansvarig, 013-20 43 57, hakan.arvidsson@vti.se
