Dubbdäck tar fler liv än de räddar

Nu inleds den tid i Sverige då många börjar byta sina vanliga bildäck till vinterdäck. Enligt Trafikverket väljer över 60 procent däck med dubbar, och det har länge funnits en debatt om de utsläpp som dubbarna orsakar när de sliter upp partiklar ur vägens asfalt.

På Chalmers har tre forskare nu gått till botten med frågan om hur dubbdäck egentligen påverkar människors hälsa. Anna Furberg, Sverker Molander och Rickard Arvidsson på avdelningen miljösystemanalys har använt ett systemperspektiv för att analysera dubbdäckens hälsopåverkan under hela dess livscykel.

Striderna i Kongo-Kinshasa
För att väga vinsterna mot de negativa effekterna har forskarna tittat på hur många liv som sparas genom användandet av dubbdäck, samt hur mycket utsläpp dubbdäcken genererar i slitaget på vägarna och i produktionsfasen. Forskarna granskade också olycksstatistik från den småskaliga gruvbrytningen i Kongo-Kinshasa, där kobolt – en viktig beståndsdel i dubbarna – främst bryts. Kobolt är dessutom en eftertraktad konfliktmetall som underbygger strider i landet, något som forskarna också vägt in.

Forskarna beräknar att den svenska användningen av dubbdäck räddar mellan 60 och 770 levnadsår i trafiken under vintern, samtidigt som mellan 570 och 2200 levnadsår går till spillo i ett bredare livscykelperspektiv över dubbdäckens livslängd.

– Sammantaget ger det här en väldigt tydlig bild av att dubbdäck kostar mer liv än de räddar, säger Sverker Molander, professor i miljösystem och risk vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers.

Uppsliten asfalt
Störst negativ hälsopåverkan genererar användningsfasen och utsläppen från vägarna – redan här står det klart att de negativa hälsoaspekterna av uppsliten asfalt överskuggar vinsterna. När de andra aspekterna läggs till blir resultatet ännu tydligare, framhåller forskarna.

– Den småskaliga gruvbrytningen, där det sker många olyckor och dödsfall, står för den näst största andelen av dubbdäckens negativa hälsopåverkan. Dödsfall kopplade till konflikten i Kongo-Kinshasa står för den minsta delen, men här finns samtidigt fler aspekter som inte är inkluderade i studien. Konflikten påverkar ju hela samhället, och jag tror inte många tänker på att användningen av dubbdäck bidrar till situationen i landet, säger Anna Furberg.

Globaliseringens avigsidor
Nyttan med dubbdäcken finns främst i Skandinavien, samtidigt som närmare en tredjedel av deras negativa hälsopåverkan sker utanför Skandinavien.

– Det här är en tydlig illustration av vad den globaliserade produktionen kan medföra. Här blir det några som överlever på andras bekostnad, och det är andra människor än de som drar nytta av produkten som får betala de negativa effekterna, säger Sverker Molander.

Hur ska man då som konsument tänka kring forskningsresultaten? Anna Furberg och Sverker Molander framhåller att bra vinterdäck utan dubbar kan vara ett alternativ, i kombination med försiktig körning och att ibland överväga alternativa färdsätt.

– Det är förstås viktigt hur man kör, och att plogning och sandning fungerar. Idag finns också elektroniska antisladdsystem i de flesta bilar, som gör dem säkrare att köra i halt väglag. Men vår studie visar också på behovet av mer forskning kring alternativ till dubbdäck, som inte har samma negativa hälsoaspekter, säger Anna Furberg.

Artikeln:
”Live and let die? Life cycle human health impacts from the use of tire studs” publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Environmental Research and Public Health.

Se även en videointervju med Anna Furberg om resultaten.

Mer om studien:
I studien har livscykelanalys (LCA) och DALY – ett hälsomått utvecklat av Världshälsoorganisationen WHO – använts för att analysera och kvantifiera dubbdäckens hälsopåverkan på människor över hela dubbdäckens livscykel. Forskarna har granskat:

• Liv som sparas. Olycksstatistik och studier på skillnader i olyckor mellan bilar med och utan dubbdäck.
• Utsläpp i dubbdäckens användningsfas, eftersom dubbdäcken sliter upp partiklar ur asfalten. Artikelstudier av partikelslitage från vägar kopplat till användningen av dubbdäck.
• Utsläpp under produktionen, från utvinning och tillverkning. Artikelstudier av olika typer av utsläpp och deras storlek.
• Olyckor och dödsfall under produktionen, exempelvis vid brytningen av kobolt.
• Artikelstudier av olyckor och dödsfall vid olika industriella aktiviteter samt statistik för olyckor och dödsfall vid småskalig gruvbrytning.
• Antal dödsfall kopplade till konflikten i Kongo-Kinshasa.

Den största andelen av dubbdäckens negativa hälsopåverkan utgörs av utsläpp från vägarna (67-77 procent), följt av olyckor och dödsfall vid brytningen av kobolt (8-18 procent). Mellan 23 och 33 procent av de negativa effekterna inträffar utanför Skandinavien.

Mer om dubbdäck:
Det är tillåtet att använda dubbdäck under perioden 1 oktober–15 april. Om det är, eller befaras bli, vinterväglag får du använda dubbdäck även annan tid. Ditt fordon ska ha vinterdäck eller likvärdig utrustning från 1 december–31 mars om det är vinterväglag.

Enligt en undersökning av Trafikverket från 2017 uppskattas andelen som kör på dubbdäck i Sverige vara 63,4 procent. Andelen som kör på dubbfria vinterdäck (av nordisk eller mellaneuropeisk typ) uppskattas vara 35,8 procent. Störst andel som kör på dubbdäck uppmättes i Region Norr (91 procent).

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, har i två större rapporter granskat skillnaden i väggrepp mellan dubbade och odubbade däck. Enligt rapporterna har dubbdäck ett klart bättre isgrepp jämfört med dubbfria däck av både nordisk och europeisk typ, men när det gäller snö som underlag är skillnaderna mellan de olika däcktyperna mindre. När väglaget är vått, asfalten saltad och temperaturen kring noll är broms- och styrprestanda för dubbdäck och dubbfria nordiska däck praktiskt taget likvärdiga.

Enligt en norsk studie minskar dubbdäck antalet personbilsolyckor med 2 procent på barmark och 5 procent på vägar täckta av is eller snö, jämfört med odubbade vinterdäck.

Enligt Trafikverket är grunden för en säker resa på vintern bra vinterdäck, rätt hastighet och ett körsätt anpassat till underlaget. Myndigheten framhåller att en bil utrustad med antisladdsystem (ESC) och dubbfria vinterdäck av nordisk modell, har en bra säkerhet i hela landet.

Kontakt:
Anna Furberg, doktorand på avdelningen miljösystemanalys, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers, 031-772 63 28, anna.furberg@chalmers.se

Rickard Arvidsson, docent på avdelningen miljösystemanalys, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers, 031-772 21 61, 0768-07 87 33 rickard.arvidsson@chalmers.se

Sverker Molander, professor på avdelningen miljösystemanalys, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers, 031-772 21 69, 0703-08 85 22, sverker.molander@chalmers.se