Hästskit i samhällets tjänst
Hästgödsel är en outnyttjad resurs. Det menar forskare vid Högskolan i Gävle som studerat möjligheterna att utvinna biogas ur hästgödsel – och samtidigt återföra bra näring till jorden. Kretsloppstänket startade när en ridskola skulle flytta från orten.
– Min forskning handlar om att använda outnyttjade resurser och på det viset utvinna förnybar energi samtidigt som man återför näring och sluter ett kretslopp. Hästgödsel skulle kunna användas till något nyttigt samtidigt som man minskar dess miljöpåverkan, säger Åsa Hadin, miljöforskare vid Högskolan i Gävle.
Tankarna väcktes i samband med att en ridskola skulle flytta. Hur ska hästgödslet hanteras? Forskarna har försökt att hitta lösningar ur ett systemperspektiv. Vad krävs för att hästgödsel ska bli en resurs att räkna med?
– Det har varit intressant att sätta ihop pusselbitarna. Hästgödsel är en resurs och inte ett avfall, säger Åsa Hadin.
Svårt räkna hästarna
Ett problem med att beräkna hästgödsel som resurs, är att veta hur många hästar som finns inom ett begränsat område. Hästhållningen idag är inte kopplad till jordbruksverksamhet på samma vis som tidigare.
– Däremot vet vi nu att de som har många hästar, men inte är kopplade till jordbruksverksamhet, som ridskolor och travbanor, behöver hjälp med hanteringen av sitt hästgödsel, säger Åsa Hadin.
Rätt sorts strö
För att få igång en biogasutvinning, måste samarbetet mellan hästägare och energutvinnarna utvecklas, menar forskarna. Ett praktiskt exempel är valet av strömaterial. Biogasanläggningar vill helst ha stora leveranser med gödsel som inte varit lagrad så länge och där hästägarna använt ett specifikt strömaterial. Strömaterialet blir annars ett bekymmer för energiproducenten, och kan göra att man utvinner mindre biogas än möjligt.
– Biogasanläggningen vill att det ska fungera praktiskt och ge mycket gas och hästägaren vill att det ska fungera praktiskt och vara bra för hästen och också ekonomin såklart. Vi behöver få ett samarbete mellan energiaktörerna och hästägarna.
Att sluta ett kretslopp
En viktig del i projektet förut energiutvinning, har varit att studera sätt att sluta kretsloppet av näringsämnen, säger Åsa Hadin.
– Först utvinns energin ur gödseln i form av biogas och sedan får man ett gödningsmedel som är bättre, eftersom det blir mer lättillgängligt för växterna att ta upp efter denna process.
Biogas består av främst metan och koldioxid men även av små mängder svavelväten och vattenånga. Biogas bildas när mikroorganismer bryter ner organiskt material under brist av syre och kan uppstå naturligt till exempel i våtmarker. Producera biogas går att göra, antingen i en biogasanläggning där olika former av substrat rötas eller i deponier. I biogasanläggningen finns en syrefri och isolerad rötkammaren där det organiska materialet rötas. Det kan ta upp till en månad. Den gas som bildas har ofta en metanhalt på ca 60-70 procent och leds sen via rör från toppen av rötkammaren till användning. Utöver gas bildas en näringsrik rötrest som kan användas som gödningsmedel. Vid deponier bildas deponigas/biogas så länge nedbrytningen pågår.
Läs mer i avhandlingen:
From waste problem to renewable energy resource – Exploring horse manure as feedstock for anaerobic digestion
Kontakt:
Åsa Hadin, doktorand vid Högskolan i Gävle, asa.hadin@hig.se
