Turistens val en vägledning om hållbar utveckling
Turism är på många sätt en spegling av vår samtid. Att studera turismen i ett känsligt naturområde är en bra utgångspunkt för att förstå hur en hållbar utveckling kan bli möjlig i samhället i stort.
Den slutsatsen drar Fredrik Hoppstadius, som följt turister, intervjuat företagare och analyserat kommunernas strategier för destinationen inom biosfärområdet Vänerskärgården och Kinnekulle.
Lokal förankring betydelsefull
Hållbar utveckling är brett, svårfångat, spretigt och helt nödvändigt, både miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Men hur kan det översättas till handling, bli begripligt och ett sätt att leva i vardagen? I sin avhandling lyfter Fredrik Hoppstadius fram betydelsen av lokal förankring för platser där hållbar utveckling sker i praktiken tillsammans med de turister som besöker området.
-Hållbar utveckling är mer än ett mål som man sätter upp på checklistan. Det handlar om en förändring, en process för ett annat sätt att skapa tillväxt, utveckling, livskraft. Det är något vi gör tillsammans, det är föränderligt och beroende av geografiskt sammanhang.Turism är på många sätt en spegling av vår samtid. Att studera turismen i ett känsligt naturområde är en bra utgångspunkt för att förstå hur en hållbar utveckling kan bli möjlig, berättar Fredrik Hoppstadius.
En drivkraft som kom av sig
Vänerskärgården och Kinnekulle är sedan 2010 ett av Sveriges fem biosfärområden. Att bli utsedd till biosfärområden gav både områdets småföretag inom turismnäringen och berörda kommuner ytterligare drivkraft i arbetet med hållbar utveckling och en skjuts framåt för marknadsföring av området. När Fredrik Hoppstadius intervjuade småföretagarna om hur de ser på sig själva och sin roll i samhället, blev det tydligt att de känner ett stort ansvar för arbetet för en hållbar utveckling och ser vikten av att vara förebilder för en hållbar tillväxt.
Hållbarheten gisslan när destinationsmarknadsföringen tar över
Under en period drev biosfärkontoret och kommunerna gemensamt ett större marknadsföringsprojekt för att ge ytterligare skjuts åt en växande turism. Det var en del av ett nationellt arbete med att samla några exportmogna destinationer, där man lade ett större fokus på paketering, marknadsföring och infrastruktur.
– De större företagen var positiva till höjningen av ambitionsnivån, liksom kommunerna. Nu blev hållbarhet ett marknadsföringsargument för turismen. Men intresset bland småföretagarna och även hos turisterna svalnade och projektet föll inte ut så bra. Inom biosfärområdet insåg man att satsningen inte passade och gick la ned projektet. Det var ett aktivt val kring hur man ser på hållbarhet och hur man vill jobba inom området, berättar Fredrik Hoppstadius.
Ett aktivt val av semester
Turisterna då? Vilka är de och varför besöker de Kinnekulle, Läckö Slott, Götene eller någon av de andra platserna i området? För att få svar på frågan gjorde Fredrik Hoppstadius djupintervjuer samt ”skuggade” några av besökarna. Bland annat fotade han samma platser, samma motiv som besökarna fotade för att lägga upp på Instagram och Facebook.
– Den gemensamma nämnaren är att landskapet är viktigt och man vill på något sätt bidra till en hållbar konsumtion. Det är ett aktivt val. Barnfamiljen som väljer att paddla kanot vid Läckö slott istället för att flyga till Kanarieöarna, till exempel. Andra skäl kan vara att vilja ha en aktiv semester – en cykeltur i vacker natur eller att platsen betyder mycket – man kanske gifte sig där en gång i tiden. Det är både en ideogisk grund för turismen och en naturupplevelse av landskapet, där hållbarheten ger en extra, positiv eko-dimension, konstaterar Fredrik Hoppstadius.
Avhandlingen:
Kontakt:
Fredrik Hoppstadius, Karlstads universitet, fredrik.hoppstadius@kau.se
