Skogsbranden som tog fram det bästa i människor
Generositet, omtanke och sammanhållning – det genomsyrar berättelserna efter skogsbranden i Västmanland. När Örebroforskare undersökte hur människor, som äger hus eller mark i området, påverkades av branden växte en oväntad bild fram.
– Självklart är de negativa konsekvenserna många efter en stor skogsbrand men vi blev förvånade över hur positiva de boende i området var, säger Rolf Lidskog, professor i miljösociologi vid Örebro universitet, som just avslutat forskningsprojektet.
750 personer svarade på en enkät sex månader efter skogsbranden och en intervjustudie genomfördes direkt efter branden och ytterligare en året efter. De beskriver hur gamla konflikter lades åt sidan och gav plats för omtanke, social gemenskap och generositet. Så här svarar en av deltagarna i studien:
Det har blivit en annan anda i hela byn överhuvudtaget. Vi pratar mera med varandra, och man pratar med varandra på ett annorlunda sätt. Så det har varit bra. Överhuvudtaget generositeten hos människor runt omkring en, den är alltså fantastisk.
– Katastrofen kan ta fram det bästa i människor. Men det är inte alltid så, säger Rolf Lidskog.
Mindre konflikt om naturlig orsak till branden
Tidigare forskning visar att orsaken till katastrofen kan vara avgörande. Om det är naturliga orsaker kan ingen ställas till svars och riskerna för konflikt minskar. Skogbranden i Västmanland är ett undantag eftersom den startades av en gnista från en skogsmaskin i extremvärmen.
– Det kan bero på att skadorna blev relativt begränsade och definitivt mindre än man befarade i det akuta skedet. 14 000 hektar skog brann upp men få byggnader och evakuerade kunde flytta tillbaka till sina hem.
Skogsbranden i Västmanland bröt ut 31 juli 2014 på ett kalhygge i Surahammars kommun. Räddningsinsatsen avslutades officiellt den 11 september. Det var den största skogsbranden i Sverige sedan 1950-talet och 14 000 hektar skog brann upp. Skogsbränderna sommaren 2018 var större tillsammans. Då brann 25 000 hektar skog upp. Branden 2014 krävde ett dödsoffer och ungefär 70 nedbrunna eller brandskadade byggnader.
– Även om det gjordes misstag, speciellt i början, såg människor hur hårt alla jobbade för att stoppa branden, inte minst frivilligorganisationer och brandkår, och de hyllar dem i utvärderingen.
Ger biologisk mångfald
I dag är halva området naturreservat och det nya utkikstornet har lockat 36 000 besökare under de senaste 12 månaderna. Skogsbränder är bra för den biologiska mångfalden eftersom naturen får en nystart – men samtidigt är skogen saknad.
– Bärplockning, fiske, jakt och att lätt kunna ta sig ut i naturen var det som flest saknade året efter branden. Och till skillnad från många andra katastrofer är det relativt få som fått en större ekonomisk förlust, säger Rolf Lidskog.
– De som drabbas av katastrofer hörs ofta i det akuta läget och då i media, men de får sällan uttala sig när de fått lite perspektiv på händelsen. Vi följde upp dem för att få mer kunskap om vilka sociala effekter en katastrof kan ha, vilket inte minst är viktigt eftersom ett förändrat klimat bedöms leda till ökad risk för skogsbränder och stormar.
Kontakt:
Rolf Lidskog, professor i miljösociologi vid Örebro universitet, rolf.lidskog@oru.se
