Det fria skolvalet förstärker ojämlikheterna
Alla kan inte utnyttja det fria skolvalets möjligheter. De missgynnade eleverna bor på landsbygden, går i skolor i utsatta områden eller tillhör olika minoriteter. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet där konsekvenserna av det fria skolvalet undersökts.
I början av 1990-talet förändrades det svenska utbildningssystemet. Skolreformer möjliggjorde införandet av friskolor, konkurrens mellan privata och kommunala huvudmän och fritt skolval, vilket gav elever chansen att välja gymnasieskolor utanför sitt närområde och sin hemkommun.
Anna-Maria Fjellman har i sin avhandling kartlagt den geografiska utvecklingen av de svenska skolmarknaderna genom att studera elevers rörlighet mellan kommuner och hur gymnasieskolor fördelas mellan regioner och kommuner.
− I analyserna framgår det att fler och fler gymnasielever väljer att söka sig till en gymnasieutbildning utanför sin hemkommun och att dessa strömmar av pendlande elever i en högre utsträckning är riktade mot storstadsregioner samt kommuner med tätorter, säger hon.
Ökat utbud i storstäder men stängda skolor på landsbygden
Utbildningsutbudet av gymnasieskolor på nationell nivå har ökat kraftigt sedan slutet av 1990-talet. Ökningen består främst av nya friskolor i storstadsregionerna och i större kommuner med tätorter.
Anna-Maria Fjellmans studie visar att de som drabbats av minskningar i sitt utbildningsutbud av gymnasieskolor är mindre kommuner på gles- och landsbygden. Där har antalet skolor minskat kraftigt och/eller försvunnit helt. Det gör att ungdomar och familjer som bor där blir beroende av utbildningsutbudet i närliggande större kommuner och att elever tvingas pendla längre väg för att kunna gå i skolan.
− Det visar också på en bekymmersam utveckling inom vårt skolsystem där tillgången till gymnasieskolor över tid koncentreras till större kommuner och storstäder, vilket är problematiskt utifrån ett likvärdighetsperspektiv, säger Anna-Maria Fjellman.
Inte alla elever kan utnyttja skolvalet
Även i områden där utbildningsutbudet av gymnasieskolor är omfattande finns det skillnader i vilka elevgrupper som är rörliga inom de nämnda marknadsområdena. Exempelvis är flickor rörligare än pojkar medan elever med svensk bakgrund är rörligare än elever med utländsk bakgrund.
− Avhandlingen pekar också på stora utmaningar i utbildningsplanering för såväl mindre och större kommuner som storstadsregioner som tvingas ta hänsyn till stora och växande förändringar i elevunderlag från år till år, säger Anna-Maria Fjellman.
Kontakt:
Anna-Maria Fjellman, institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet, anna.maria.fjellman@gu.se
