Så påverkar regn gräsväxten i CO2-höjt klimat
Växtligheten på gräsmarker ökar i mindre grad av förhöjd koldioxidhalt än vad nuvarande klimatmodeller förutsätter. Gräsmarker med våt vårsäsong ökar sin växtlighet mest, visar en studie som undersöker gräsmarkernas förmåga till kollagring.
En viktig, men osäker faktor i klimatforskning är hur alla ekosystem har möjlighet att absorbera den ökande halten av koldioxid. Gräsmarkerna har stor betydelse i det sammanhanget. Områden täckta av gräs och liknande vegetation täcker 29 procent av jordens isfria landyta.
– Dessa gräsmarker har stor betydelse för kollagring, säger Louise C. Andresen, forskare vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom den nya forskningsstudien.
I studien undersökte forskarna hur nitton olika marker, i bland annat Australien, Tyskland, Nya Zeeland, Schweiz, USA och Kina och som utsattes för varierande regnmängder, reagerade på förhöjd koldioxidhalt.
– Den allmänna reaktionen på den höjda koldioxidhalten var att växtligheten ökade med mindre än tio procent, men det fanns stora variationer.
Vårregn påverkar växtlighet
Resultaten visade att det var lättast att förutsäga hur växtligheten reagerade på koldioxid under regnperioderna. Som forskarna förväntat hade vårregn betydande inverkan på gräsmarkerna.
– Gräsmarker, med en väldigt våt vårsäsong, ökade sin växtlighet mest vid en förhöjd koldioxidhalt, säger Louise C. Andresen.
Därtill kommer att marker med mycket torr lågsäsong ökade sin biomassa mer jämfört med marker med våt lågsäsong.
– Det beror på att förhöjd atmosfärisk koldioxid tillåter växter att spara vatten, säger Louise C. Andresen.
– Vi fann att både den extra koldioxiden och den bättre vattenhushållningen hjälpte växten att frodas även i torra ekosystem.
Sammantaget kan olika effekter av hur koldioxid påverkar gräsmarker ta ut varandra, vilket i slutänden kan leda till liten totalt biomassaökning.
– Våra resultat visar att den beräknade ökningen av växtligheten vid förhöjd koldioxidhalt är mindre än vad nuvarande klimatmodeller förutsätter, säger Louise C. Andresen.
Kontakt:
Louise C. Andresen, louise.andresen@gu.se
