25 februari 2019

Nät-KBT och vårdsamordnare ger bättre primärvård vid depression

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Internetbaserad KBT vid depression är en väl fungerande metod inom primärvården, visar ny forskning. Dessutom finns nu belägg för att en modell med vårdsamordnare i psykisk ohälsa, som ger patienter tät och handfast guidning, leder till såväl friskare patienter som ökad kostnadseffektivitet.

– Att få tillgång till vård, och att få kontinuitet och samordning i vården är centralt för patienter med psykisk ohälsa, konstaterar Anna Holst, disputerad i allmänmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, samt specialistläkare och vårdcentralschef inom Närhälsan i Göteborg.

I arbetet med sin avhandling har hon studerat kostnadseffektiviteten vid kognitiv beteendeterapi, KBT, via internet samt funktionen vårdsamordnare psykisk ohälsa på vårdcentral, en specialutbildad sjuksköterska som kontinuerligt följer, stöttar och lotsar personer med depression och ser till att vårdinsatserna blir av.

Internet-KBT visade sig vara ett gott alternativ till sedvanlig depressionsvård i primärvården, och lika kostnadseffektivt. Friheten i att kunna få behandling när och var man ville var attraktivt för många patienter.

Vårdsamordnare ger många vinnare

Kontakt med en särskild vårdsamordnare vid depression har också visat sig vara en bra metod som leder till snabbare tillfriskande, och signifikant tidigare återgång i arbete. Att funktionen dessutom är höggradigt kostnadseffektiv jämfört med sedvanlig primärvård, för både sjukvård och samhälle, är ett viktigt resultat.

Närmare 400 patienter med mild till medelsvår depression ingick i underlaget. Bland dem som hade kontakt med vårdsamordnare var tillfrisknandet inte bara snabbare, det var också fler i denna grupp som blev helt återställda, och fler återgick tidigt till arbete. Allt detta sammantaget bidrar till den höga kostnadseffektiviteten av vårdsamordnarorganisationen i primärvården.

– Resultaten är spännande och kan utgöra underlag för politiska beslut om depressionsvården, som faktiskt utgör en stor del av den vård som ges i Sverige i dag, då den psykiska ohälsan är så stor. Väldigt många svenskar drabbas av depression, själva eller som anhöriga, säger Anna Holst.

Hårt pressad primärvård

Cecilia Björkelund, senior professor i allmänmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, betonar värdet av evidensbaserad forskning om hur organisation och metoder i den hårt pressade primärvårdssektorn kan utvecklas.

– Psykisk ohälsa är en stor utmaning för primärvården. För dem som drabbas är det särskilt viktigt med kontinuitet och tillgänglighet, och det fungerar dåligt i dag. En patient kan, efter första läkarbesöket, få vänta i månader på att få träffa en psykolog eller terapeut. Under väntetiden har vårdcentralen inte alltid regelbunden kontakt med patienten. Att stå på väntelista är ingen bra vård, det är snarare icke-vård, säger hon.

Avhandlingen:

Aspects of cost-effectiveness and feasibility of implementations for care of depressed persons in primary care – internet-based treatment and care manager organization