Organisation utan hierarkier viktigt för feministiskt serietecknarnätverk

– Dotterbolaget har på ett tydligt sätt visat att det går att samarbeta i stället för att konkurrera. I dyningarna efter metoo-rörelsen tror jag att andra branscher skulle ha mycket att lära sig av Dotterbolagets arbetssätt. Ur ett större perspektiv, om vi ser till hur osäkert det kan vara för aktörer inom den kulturella sektorn, så tror jag att nätverkande kan vara ett sätt att skapa mer trygghet inom en bransch, säger kulturgeografen Gabriela Hinchcliffe Voglio.

Hon har i sitt doktorsarbete studerat det feministiska serietecknarnätverket Dotterbolaget och hur nätverkets verksamhet formas av dess ideologiska och politiska ställningstagande.

Dotterbolaget startades 2005 av en handfull elever på Serieskolan i Malmö. I dag består nätverket av cirka 150 medlemmar varav ungefär 20-30 stycken är mer aktiva. De beskriver sig själva som ett feministiskt kvinno- och transseparatistiskt serieskaparnätverk och har som syfte att stötta varandra i en patriarkal/mansdominerad bransch. Tillsammans anordnar de olika serierelaterade event, så som serieuppläsningar och workshops och gör fanzin och serieantologier tillsammans.

Serietecknare som stöttar varandra

Medlemmarna träffas också för att diskutera gemensamma projekt, ritar och stöttar varandra både professionellt och socialt. Dotterbolaget använder sig av ett feministiskt arbetssätt och en stor del av avhandlingen handlar om att analysera vad detta innebär praktiskt för nätverket. Till exempel vilka som inkluderas eller exkluderas, vilka jobb de gör tillsammans och hur uppdragen genomförs. I nätverkets förståelse av ett feministiskt arbetssätt ingår idén om att inte konkurrera, att sträva bort från hierarkier för att istället gynna samarbete och inkludering av alla oavsett tidigare yrkesmässiga erfarenheter.

– Det var mycket intressant att se hur nätverkets ideologiska och politiska ställningstagande genomsyrar hela deras verksamhet. Från hur de kommunicerar med varandra internt till hur deras möten formas och hur arbetsfördelningen ser ut. Externt kan det handla om vilka jobbförfrågningar de tackar ja till och vilka egna projekt de väljer att göra, säger Gabriela Hinchcliffe Voglio.

Inget sker i nätverket utan att det först diskuterats ur ett feministiskt perspektiv. För att kunna jobba utan hierarkier har man också bestämt att nätverket inte ska vara vinstdrivande. Detta gör Dotterbolaget unikt, menar Gabriela Hinchcliffe Voglio.

Möllevången viktigt för nätverket

Ett viktigt fynd i avhandlingen var också insikten att området Möllevången i Malmö varit mycket viktigt för hur Dotterbolaget fungerar som feministiskt nätverk. I området finns Serieskolan, Seriefrämjandet och flera seriegallerier. Detta i kombination med tillgången på förhållandevis billiga ateljéer, prisvärt boende, billig mat, samt många lokala kaféer och biografer drar till sig många serietecknare. Många av de lokala verksamheterna samarbetar gärna med Dotterbolaget på olika sätt.

Idag finns fler serietecknande kvinnor än när Dotterbolaget bildades. Tillsammans har nätverket breddat branschen och lyft upp ämnen som setts som alltför ”kvinnliga” långt utanför seriebranschen, som till exempel mens. Avhandlingen visar att Dotterbolaget och dess sätt att organisera sig har varit av stor betydelse för att göra denna förändring möjlig.

Avhandlingen:

Jaget, laget, Dotterbolaget: En studie av feministiskt nätverkande och rummets betydelse

Kontakt:

Gabriela Hinchcliffe Voglio, gabriela.hinchcliffe@kultgeog.uu.se