En miljon arter hotas av utrotning

Mine Islar, forskare vid Lund University Centre for Sustainabilty Studies, vad är det mest intressanta i rapporten?

1. Att förlusten av biologisk mångfald är lika avgörande som klimatförändringarna.

Förlusten av arter, hela ekosystem och genetisk mångfald är redan ett globalt hot och ett generationshot mot mänskligt välbefinnande. Många av våra basala behov, som livsmedelsproduktion, matsäkerhet och hälsa är beroende av biologisk mångfald. Men den är till stor del osynlig i ekonomiska produktionsprocesser och i individuellt och samhälleligt beslutsfattande. Det övergripande målet med rapporten är därför att förse beslutsfattare med de verktyg de behöver för att kunna fatta bättre beslut för människor och natur.

2. Arbete för att uppnå de globala målen får inte göras på bekostnad av den biologiska mångfalden

Rapporten ger tydliga bevis för att den biologiska mångfalden är viktig för att uppnå de flesta av de globala hållbarhetsmålen, antingen direkt, som rent vatten, hav och marina resurser och ekosystem och biologisk mångfald, eller indirekt, som fattigdom, näring, hälsa och välstånd, utbildning och ojämlikhet.

Men det är också viktigt, som rapporten påpekar, att titta på avvägningar mellan att uppnå målen och att bevara biologisk mångfald, framförallt i relation till livsmedelssystem, energiproduktion och insatser för klimatanpassning. Till exempel så kan utökningen av jordbruksland för att odla mat, och biobränsleproduktion, även om det görs på ett mer hållbart sätt, leda till negativa effekter för biologisk mångfald och vilda djur och växter.

3. Det är den första rapporten att inkludera lokal kunskap och kunskap från ursprungsfolk

Områden där ursprungsfolk bor omfattar mer än 20 procent av världens landyta och 80 procent av planetens kända jordbundna biologiska mångfald. Den största kulturella mångfalden finns i världens tropiska skogsområden. En stor andel ursprungsfolk tar fortfarande hand om sitt land enligt traditionella principer, och använder olika indikatorer som exempelvis hur jorden mår, hur man värnar om sitt område, och ömsesidigt ansvar med mål att gynna välmående ekosystem.

Några av dessa är relativt kompatibla med indikatorer som västerländska forskare använder. Andra ingår i lokala världsåskådningar som inte kan mätas eller förstås av forskare, och än mindre vara kompatibla med vetenskapliga principer.

Baserat på lokal kunskap och kunskap från olika ursprungsfolk visar rapporten att många grupper har observerat snabba förändringar i naturen och förändringar i ekosystem under de senaste 50 åren. Nästan samtliga upplevs som negativa för naturen men också för människor.

Märkbara förändringar är minskad tillgång till resurser, en ökning vad gäller tid och avstånd att resa för att skörda, nya och invasiva arter på grund av klimatförändringar (arter som lever i mer södra delar som nu finns i arktiska områden) och en direkt mänsklig inblandning, förlusten av habitat, speciellt skogar och savanner, samt vilda djurgruppers hälsa och individuella storlek.

Vad kan samhället göra utifrån rapporten?

Rapporten framhäver att förlusten av biologisk mångfald är ett resultat av vår sociala och ekonomiska utveckling, som helt har dominerats av ett fokus på ekonomiskt välstånd. Hittills har den här länken inte gjorts tillräckligt tydlig, eftersom ekosystem ofta studeras isolerade från bredare sociala, politiska och ekonomiska frågor. Det är en väldigt viktigt del i rapporten eftersom det gör det tydligt att förlusten av biologisk mångfald till stor del är driven av de strukturer som ligger till grund för dagens ekonomiska system.

Skogar och hela ekosystem är skövlade inom skogsindustrin, eller för utvinning av olja eller palmolja som används i snacks och kosmetika.

Det viktigaste budskapet är vikten av att erkänna att vi inte kan skydda och bevara den biologiska mångfald som vi har kvar om vi fortsätter med och ökar vår konsumtion, som redan tär på världens resurser. Om vi fortsätter med ”business as usual” kommer takten på förluster att öka, och till sist kommer vi att underminera alla möjligheter att uppnå en majoritet av hållbarhetsmålen.

Därför föreslår rapporten att regeringar ska se över sin politik så att den följer en princip om att skydda biologisk mångfald och naturen. Det kan innebära att ta bort olika subventioner samt att skapa ekonomiska incitament för att uppmuntra beteenden som leder till positiv påverkan på ekosystem på alla samhällsnivåer, från individuella konsumenter, till företag som är inblandade i internationell handel och finanser. Men allra viktigast är att ingjuta ett etisk och moraliskt och socialt ansvarstagande hos alla medborgare, det vill säga alla oss som lever på jorden, att skydda det system som upprätthåller vårt liv vare dag.

Framför allt är rapporten en skarp påminnelse om vad som kommer att hända om regeringar världen över inte tar en aktiv ställning vad gäller att skala ner den nuvarande ohållbara produktionen och konsumtionen, samt tar sig an de enorma ojämlikheter som finns i många delar världen, som leder till katastrofala konsekvenser för människor och vår naturliga miljö.

Rapporten:
IPBES-rapporten är framtagen av 145 ledande experter från 50 länder, som representerar en jämn fördelning av naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga discipliner. 310 experter har kommit med ytterligare input. Den omfattar alla landbaserade ekosystem (förutom Antarktis), inlandsvatten och de öppna oceanerna. För att säkerställa största möjliga noggrannhet, trovärdighet och policyrelevans har IPBES rapporten blivit granskad två gånger i en öppen och transparent process av hundra externa experter inklusive forskare och beslutsfattare, praktiker och personer som innehar inhemsk och lokal kunskap.

Kontakt:
Mine Islar, forskare vid Lund Univeristy Centre for Sustainability Studies, mine.islar@LUCSUS.lu.se.

Mine Islar är huvudförfattare för kapitel sex i rapporten som handlar om politik och transformativ styrning. Hon är en av två författare baserade i Sverige. Hennes forskning och expertis är inom förnybar energi, miljörättvisa, naturresurser och kollektivt handlande.