Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Dagens bilder som används för att illustrera vattnets kretslopp i utbildning och forskning måste uppdateras. De är missvisande eftersom de sällan visar hur människans aktiviteter påverkar kretsloppet. Det är olyckligt i en tid globala vattenproblem, enligt en internationell studie.

I 85 procent av de cirka 450 illustrationer på 10 olika språk som undersöktes (från läroböcker, vetenskaplig litteratur och webbplatser), saknades människans inverkan på vattnets kretslopp helt. Och det var bara i två procent av bilderna som det gjordes några försök att införliva klimatförändringar eller vattenföroreningar i kretsloppet. Dessutom visade nästan alla illustrationer grönskande landskap med milt klimat och sötvatten i överflöd. I själva verket använder människor hälften av allt vatten som strömmar genom jordens vattendrag, 24 000 kubikkilometer varje år.

– Illustrationen av vattnets kretslopp är en ”grundläggande ikon” för den hydrologiska vetenskapen. En falsk trygghet när det gäller tillgången på denna livsnödvändiga resurs i framtiden minskar vår medvetenhet om den globala vattenkrisen, säger professor Kevin Bishop, som är andraförfattare i artikeln och vicerektor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) med ansvar för miljöanalys.

Vattnets kretslopp så som det illustreras på Wikipedia. Bild: Wikimedia Commons

– Genom att utelämna den påverkan som människan har på jordens olika vattenflöden, genom till exempel förändrad markanvändning, vattenföroreningar och klimatförändringar, skapar vi betydande luckor i allmänhetens förståelse av problemen, och till och med hos vissa forskare, fortsätter Bishop.

Studien har gjorts av ledande hydrologer från Brigham Young University i USA och Sveriges lantbruksuniversitet, tillsammans med kollegor i USA, Storbritannien, Frankrike, Kanada, och Schweiz.

Snabb insats för bättre förståelse

Forskarna hävdar att denna missvisande bild måste ifrågasättas omgående, och att det behövs insatser som främjar en mer exakt och nyanserad förståelse av vattnets kretslopp i detta århundrade. De menar att det är avgörande för att samhället ska kunna hitta globala lösningar på världens vattenkris. Därför har de tagit fram en ny uppsättning illustrationer, baserad på 80 vetenskapliga studier, som ger en bättre bild av hur vattnets kretslopp fungerar i det 21:a århundradet.

I de nya illustrationerna ges en mer komplex bild, som bland annat innehåller smältvatten från glaciärer, översvämningsskador orsakade av ändrad markanvändning, föroreningar och höjda havsnivåer.

Människan måste inkluderas i vattenfrågor

– Det går inte att helt undvika kompromisser och snedvridningar i vetenskapliga illustrationer, men det vi såg när det gäller vattnets kretslopp var ett utbrett utelämnande av en central komponent. Man kan inte förstå tjugohundratalets vattenfrågor utan att inkludera människan, säger professor Ben Abbott, från Brigham Young University, artikelns huvudförfattare.

– Andra vetenskapsgrenar har gjort sin läxa väl, och visar hur människan nu dominerar många aspekter av det system som jorden utgör. Det är svårt att hitta en illustration av kolets eller kvävets kretslopp som inte visar fabriker och gödningsmedel. Våra bilder av vattnets kretslopp har knappt förändrats under det senaste seklet, fortsätter Abbot.

Forskarna skriver att bättre illustrationer av vattnets kretslopp i sig inte kommer att lösa den globala vattenkrisen, men att de kan öka förståelsen för hur klimatförändringar och lokal vattenanvändning har globala konsekvenser.

Artikeln:

Human domination of the global water cycle absent from depictions and perceptions (Benjamin W. Abbott, Kevin Bishop, Jay Zarnetske m.fl.(2019). Nature Geoscience

Kontakt:

Kevin Bishop, vicerektor och professor, Institutionen för vatten och miljö; Sektionen för geokemi och hydrologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
kevin.bishop@slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera