En internationell forskargrupp har upptäckt två signalämnen som får den dödliga hjärntumören glioblastom att frodas. När deras aktivitet blockerades dog glioblastomcellerna och tumörtillväxten saktades ner. Upptäckten kan leda till nya behandlingsmetoder mot hjärntumörer.
Varje år får drygt 1 300 personer i Sverige diagnosen hjärntumör. Glioblastom är en dödlig form av hjärntumör där den dåliga prognosen beror på att tumören är resistent mot behandling och har en förmåga att invadera den friska hjärnan.
– Tumörens aggressiva beteende beror på så kallade cancerstamceller, det vill säga cancerceller som när de delar sig driver tumörens tillväxt och gör att cancern sprider sig i kroppen. Om vi kan förstå hur cancerstamcellerna fungerar kan vi rikta in oss på just dessa, något som vi tror kan leda till utvecklingen av effektivare behandlingar, säger Florian Siebzehnrubl vid Cardiff University.
Han har lett ett internationellt samarbete mellan forskare vid universitet i Wales, USA och Uppsala. Gruppen har upptäckt målmolekyler som kan leda till nya behandlingsmetoder mot hjärntumörer.
Molekylerna fick tumören att frodas
Forskarna ville ta reda på vilka signaler som gör att cancerstamcellerna i hjärnan kan fortsätta att ge upphov till nya cancerceller och varför de är resistenta mot dagens behandlingar. Molekylerna som de identifierade kallas ADAMDEC1 och FGFR1 och är proteiner som skickas ut från cancerstamcellerna för att kommunicera med andra celler i omgivningen. Proteinerna bidrar till att hålla cancerstamcellerna friska så att de kan fortsätta att dela sig och utöka tumören.
– När vi blockerade generna bakom ADAMDEC1 och FGFR1, eller när vi blockerade proteinernas aktivitet, såg vi att glioblastomcellerna dog och att tumörtillväxten saktade ner. Det gör att dessa två proteiner är möjliga målmolekyler för behandling av glioblastom och med fortsatt forskning kan vi undersöka hur effektiva de är som behandlingsmål, säger Florian Siebzehnrubl.
Resultaten visar på nya signalsamband för regleringen av cancerstamceller, så att dessa lätt kan komma över näringsämnen i sin närmaste omgivning. Det är också ett exempel på hur cancerstamceller kan kommunicera med miljön runt dem för att säkra sin tillväxt.
Biobank från cancerpatienter
Sjukdomen glioblastom varierar mycket mellan olika patienter vilket bidrar till att den är så svår att behandla. Forskare i Uppsala har byggt upp en biobank av celler från glioblastompatienter som bland annat använts i detta projekt. Den nya studien har lagt grunden till att upptäcka en ny typ av hjärntumörterapier, som förhoppningsvis kan göra behandlingen av denna dödliga sjukdom bättre i framtiden.
– Projektet illustrerar hur viktigt det är att kombinera studier av material från biobanker med odlade celler från ett stort antal patienter. Då kan man upptäcka nya områden där cancercellerna uppvisar svagheter, något som sedan kan omvandlas till individanpassade behandlingar, säger Karin Forsberg Nilsson, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, som medverkat i studien från Uppsala universitet.
Vetenskaplig artikel:
ADAMDEC1 maintains a growth factor signaling loop in cancer stem cells. Ana Jimenez-Pascual, James S. Hale, Anja Kordowski, Jamie Pugh, Daniel J. Silver
Defne Bayik, Gustavo Roversi, Tyler J. Alban, Shilpa Rao, Rui Chen, Thomas M.
McIntyre, Giorgio Colombo, Giulia Taraboletti, Karl O. Holmberg, Karin Forsberg-
Nilsson, Justin D. Lathia, Florian A. Siebzehnrubl. (Cancer Discovery, 2019)
Kontakt:
Karin Forsberg Nilsson, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, karin.nilsson@igp.uu.se
