Butiker måste ha alternativ när betalsystemen kraschar
Störningar i betalsystemlösningar är inte bara bankernas problem. Störningarna visar också på vikten av butikernas beredskap för betalsystemstörningar, enligt forskning vid Högskolan i Skövde.
De omfattande it-problemen som nyligen drabbade Swedbank visar hur sårbart vårt samhälle är för störningar. Vi kan inte handla mat, tanka bilen eller hämta ut mediciner. Debatten kretsar i stor utsträckning kring att bankerna ska ha mer pålitliga system och kunderna fler betalalternativ.
På Högskolan i Skövde pågår forskningsprojektet Ccraaafffting som handlar om vad som händer i samhället om betalsystemen kraschar. Under det senaste halvåret har störningar lett till betalkaos och många av oss har drabbats. Här går verkligheten och forskningen på Högskolan i Skövde hand i hand.
Simulerat händelseförlopp
Joeri van Laere, lektor i informationssystemutveckling på Högskolan i Skövde menar att det inte bara är bankernas problem, utan belyser i sin forskning vikten av butikernas beredskap för betalsystemstörningar.
I sitt forskningsscenario utgår Joeri van Laere och hans kollegor från en sådan störning som Swedbank hade i mitten av februari 2020, men till skillnad från verkligheten kvarstår störningen i tio dygn. I en simuleringsmiljö har forskarna låtit 18 olika grupper medverka i händelseförloppet i form av rollspel.
– Efter att ha spelat scenariot över 50 gånger med aktörer från olika delar av samhället, matbutiker, bensinmackar, bankväsendet, kommuner och länsstyrelser, konstaterar vi att konsekvenserna i samhället blir omfattande. Det behöver dock inte bli kaos om olika samhällsaktörer tillsammans tar ett helhetsgrepp på situationen. Vår forskning visar att samhället kan klara ett avbrott under flera dygn, säger Joeri van Laere.
Beredskap hos näringsidkarna
Forskningen visar självklart att störningar i betalsystemen i stor utsträckning påverkar många människor och funktioner. Fokus hamnar ofta på banken som behöver säkrare system och kunden som får hitta andra sätt att betala på. Det är givetvis bra och gör att samhället inte drabbas lika hårt av en störning i betalsystemen, men det räcker inte. Joeri van Laere konstaterar att det är viktigt att även se den tredje parten och att debatten sätter fokus på den.
– Butiksägarnas beredskap kan inte bara vara att avvakta tills banken löst problemet. Butikernas ägare bör ha pratat igenom med sin personal om hur en sådan här situation ska hanteras. Det handlar även om att ha en plan för hur tryggheten i butiken ska vara kvar om det blir långa köer och folksamlingar.
Inte rädda men förberedda
Skövdeforskaren konstaterar att varje betalalternativ har sina för- och nackdelar, men att butiksägarna behöver fundera över olika lösningar. Om de ska erbjuda Swish eller kontanter som alternativ? Kanske ge bort varor gratis, eller stänga butiken om inget fungerar. Eller om det finns möjlighet att erbjuda kreditköp och hur de i så fall ska registrera kundernas fakturauppgifter. Oavsett vilket är budskapet att ha färdigtänkta lösningar som kan börja användas omgående när störningar inträffar.
– Störningar, även mer långvariga, är oundvikliga, men när butiker och medborgare är mentalt förberedda och har tänkt igenom olika alternativa sätt att sälja och betala så har vår forskning visat att samhället kan klara ett avbrott under flera dygn. Vi ska inte vara rädda, men förberedda, konstaterar Joeri van Laere.
CCRAAAFFFTING – Resilient betalningssystem
Projektet CCRAAAFFFTING undersöker genom rollspel hur samhället på bästa sätt kan återhämta sig efter en IT-incident, naturkatastrof, politiska oroligheter eller annat som på ett dramatiskt sätt påverkar betalningssystem, transport- och livsmedelsförsörjningen.
Projektet är ett samarbete mellan forskare från Mittuniversitet, Linköpings universitet, Högskolan i Skövde och företaget Combitech.
Kontakt:
Joeri van Laere, lektor i informationssystemutveckling, Högskolan i Skövde
joeri.van.laere@his.se
