Hur ska kulturskolan bäst nå ut till nya elever?
Den typiska eleven i Kulturskolan är en svenskfödd flicka med välutbildade, kulturutövande föräldrar. För att nå ut till fler kan man bredda utbudet – och samspela mer med andra verksamheter. Spännvidden är stor mellan de strategier som används.
De senaste åren har en jämlik och inkluderande kulturskola utryckts som ett ideal på det politiska planet. Det är en av utgångspunkterna i en avhandling från Högskolan för scen och musik, vid Göteborgs universitet, som undersöker hur svenska kulturskolor förhåller sig till utmaningen att nå ut till nya grupper av barn.
− Medarbetare och chefer visar stort engagemang och idérikedom för att nå målsättningen om en kulturskola för alla. Det handlar om allt från att betona traditionell verksamhet byggd på långsiktigt och fördjupat lärande till initiativ som betonar kortkurser, flexibilitet och förnyelse som utgår från vad barn och unga antas efterfråga, säger avhandlingens författare Cecilia Jeppsson.
Vissa strategier går ut på att inkludera barn i en redan existerande traditionell verksamhet. Ett annat sätt som beskrivs är att bredda utbudet av ämnen och undervisningsmetoder.
Typiska eleven: svensk medelklassflicka
Studien bygger på en nationell enkät administrerad av SCB som 2 413 svenska sjätteklassare svarat på, fokusgruppsamtal med 18 kulturskolemusiklärare samt intervjuer med fem kulturskolechefer från sammanlagt sju kulturskolor. Den visar bland annat att den typiska svenska kulturskoleeleven är en svenskfödd flicka med välutbildade och ofta kulturutövande föräldrar, något som Göteborgs universitet tidigare har berättat om.
Frivilliga kulturstudier
Den svenska kulturskolan erbjuder frivillig utbildning i bland annat musik, dans, bild och teater i huvudsak utanför skoltid för barn i ungefär 7–18 års ålder. Ett fåtal kommuner erbjuder helt kostnadsfria kurser, men oftast betalar eleverna en avgift på i genomsnitt 625 kr/termin.
Källa: Statens kulturråd. (2018). Kulturskolan i siffror (PM 2018-12-17)
− Vissa strukturer kring kön, klass och etnicitet som finns i samhället avspeglar sig även i kulturskolan. Avhandlingen visar att lärare och chefer i kulturskolan har ett stort intresse av att bidra till att deltagandet breddas, men även att det upplevs som en stor utmaning att förändra den typen av strukturer.
Enligt Cecilia Jeppsson är lärare i kulturskolan lite mer traditionella och vill betona det långsiktiga lärandet. Cheferna betonar i högre utsträckning ”omvärldsspanandet” och att bredda utbudet av ämnen för att kulturskolan ska upplevas som relevant för fler.
Många olika strategier
− Det finns en stor spännvidd mellan strategierna och det behövs en öppen dialog om de olika uppfattningarna, säger hon.
Cecilia Jeppson tror att även andra kulturinstitutioner kan relatera till avhandlingens perspektiv på breddat deltagande som en visserligen svår men angelägen fråga.
− Kulturskolornas utmaning när det gäller att nå ut till nya grupper är något de delar med många andra kulturinstitutioner i samhället. Ett brett kulturdeltagande kan ses som en demokratifråga, men den form av kultur som institutionerna eller kulturskolan erbjuder framstår inte alltid som lika relevant och intressant för alla i befolkningen. Variationer kan ofta kopplas samman med sociala strukturer i samhället som visat sig svåra att förändra.
Samspel med samhället breddar deltagande
I avhandlingen diskuterar Cecilia Jeppsson hur kulturskolornas ökande samspel med andra delar av samhället skulle kunna bidra till breddat deltagande. Men ett breddat deltagande på bekostnad av långsiktighet och möjlighet till fördjupat lärande kan också ses som problematiskt.
− I kulturinstitutioner finns engagerade människor som ingår i en lång tradition. Det är rimligt att det finns traditioner som lever kvar, men det är också rimligt att samspela med samhället som hela tiden förändras.
Cecilia Jeppsson hoppas att avhandlingen kan inspirera till dialoger mellan politiker, kulturskolechefer och lärare, och leda till mera reflekterade vägval när det gäller breddat deltagande och avvägningar mellan tradition och förnyelse.
− Jag hoppas också att avhandlingens belysning av olika perspektiv kan leda till att de många barnens estetiska utbildning uppmärksammas med seriositeten frågan förtjänar.
Vetenskaplig artikel:
Exploring Equal Opportunities: Children’s Experiences of the Swedish Community School of Music and Arts. Research Studies in Music Education
Avhandling:
Kontakt:
Cecilia Jeppsson, Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet, mockasin1@hotmail.com
